10 i topp: Filmer 2008

2008Dags för en ny årsbästalista! Den här gången är det 2008 som ska avhandlas. En sak jag noterade när jag tittade igenom mina toppfilmer från detta år var att det handlade om en lite tunnare skara jämfört med t ex 2009, ett år som jag skrev om för nån månad sen. Den gången hade jag inte några problem med att få ihop en topp-10-lista. Den här gången var det lite svårare. Jag försökte även se några filmer som jag tidigare missat för att se om jag kunde hitta en ny favorit. Nu vet jag att mina listmakarkompisar bland filmspanarna tycker att 2008 är ett toppenår så det kanske bara är jag. Men, men, då kör vi väl.

****

10. Wendy and Lucy
Wendy and Lucy
En härlig gammal festivalfilm letar sig in på tiondeplatsen. Dysterindie av regissören Kelly Reichardt. Det är många järnvägsspår, parkeringsplatser, ödsliga snabbköp och andra avsides miljöer. Plus Michelle Williams och en borttappad hund som heter Lucy.

9. Man on Wire
Man on Wire
Man on Wire är en sån där film som kanske inte fick ett jättehögt betyg just när jag såg den. Men det är samtidigt en film, en dokumentär, som satte sig. Jag blev fullkomligt tagen av det som Philippe Petit gjorde, då på 70-talet när tvillingtornen World Trade Center var alldeles nybyggda. Det är vackert och sällsamt.

8. Happy-Go-Lucky
Happy-Go-Lucky

Happy-Go-Lucky var en film vars första tio minuter höll på att driva mig till vansinne. Poppy (Sally Hawkins) är en tjej som är för mycket. Frågan är bara för om det för mycket på ett bra eller dåligt sätt. I slutändan för mig så blev det för mycket på ett bra sätt. Dessutom är Eddie Marsan ruggigt skön som en tokbitter bilskollärare.

7. Låt den rätte komma in
Låt den rätte komma in
När den amerikanska motsvarigheten till John Ajvide Lindqvist – jag syftar alltså på Stephen King – envisas med att blanda sig i manusförfattandet till filmatiseringarna av sina böcker, ja, då blir det INTE bra. När Lindqvist gjorde det i och med Låt den rätte komma in blev det riktigt bra, men det kan förstås också regissören Tomas Alfredson, de duktiga barnskådisarna och fotografgurun Hoyte Van Hoytema ha bidragit till.

6. Frozen River
Frozen River
Frozen River är en film som brukar paras ihop med Winter’s Bone som kom två år senare. Själv tyckte jag Courtney Hunts white trash-tolkning med Melissa Leo i huvudrollen var snäppet bättre. Filmen är ett drama med thrillerinslag som gjorde dramat än skarpare. De snöiga miljöerna är ett stort plus för mig också.

5. Revolutionary Road
Revolutionary Road

Jag citerar mig själv från min recension av Revolutionary Road: En sak som jag kom på som är lite intressant är att jag kan ha svårt för den käcka, snusförnuftiga och politiskt korrekta känslan som förekommer i ganska många Hollywoodfilmer från 50-talet. Däremot gillar jag nästan alltid nutida filmer som utforskar just den tidsepoken och även bryter igenom dess snygga fasad och blottlägger vad som egentligen döljer sig därunder.  Japp, det blir plats fem!

4. Gomorra
Gomorra

Oj. En festivalfilm som knockade mig helt. Efter visningen var jag tagen och funderade på tillståndet för arten människan. Allt handlar om makt, våld och pengar. I ett antal scener utan nån egentligen koppling får vi träffa ett antal personer som på ett eller annat sätt jobbar för eller påverkas av maffian i Neapel. När eftertexterna började rulla kände jag mig rejält tagen. Ett slag i magen.

3. H:r Landshövding
H:r Landshövding

Jag är ganska säker på att jag är ensam om att ha den här filmen på min lista. Många verkar hata den, tycka den är urtrist och meningslös. Själv älskade jag den. Det är som om Andrej Tarkovskij skulle ha regisserat ett dubbelavsnitt av den för övrigt väldigt bra SVT-serien Diplomaterna. Underbart med andra ord! Värd en femma i min bok eftersom filmen är 86 minuter fulländning. Jag tror det är tomheten OCH magin i vardagligheten som jag fastnade för.

2. In Bruges
In Bruges

En film där det inte är så tydligt när det är humor och när det övergår till allvar. Ganska ofta kan en film där man försöker mixa detta mest bli tramsig och konstig — men inte här. In Bruges är både rolig och sorglig! In Bruges är en briljant liten film som biopubliken i Sverige tyvärr gick miste om. Jag såg den gratis med Voddler när jag var betatestare för den tjänsten. Det var på den tiden som Voddler fungerade och faktiskt hade en del bra filmer.

1. The Wrestler
The Wrestler
Filmen som kanske borde ha gett Mickey Rourke en Oscar? Jag undrar om det nånsin funnits en roll som passat en skådis så väl som den här rollen passade Rourke. Regissören Darren Aronofsky har än så länge inte gjort en dålig film, inte ens i närheten. The Wrestler tillhör toppskiktet. En sorglig och bitterljuv historia om tider som inte kommer igen, hur mycket man än vill det. Det är min nummer ett!

****

Vilka filmer tycker jag är värda att nämnas men som ändå hamnade precis utanför listan? Ja, det fanns några filmer som jag hade uppe för diskussion: The ReaderThe Wackness, Frost/Nixon, Downloading Nancy och Synecdoche, New York är en handfull.

Vilka filmer har jag inte hunnit se som jag kanske ville se? Still WalkingThe Devil’s TailThe Curious Case of Benjamin Button och Ponyo på klippan vid havet är några.

Hoppa nu vidare till mina kompisars listor för att få deras syn på filmåret 2008: Magnus (välkommen!), SofiaHenke, FiffiSteffo, Johan, Cecilia och Christian.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

33 Responses to 10 i topp: Filmer 2008

  1. Pingback: Årets bästa filmer 2008 | FILMITCH

  2. Pingback: 2008 års tio bästa filmer | Rörliga bilder och tryckta ord

  3. Pingback: Flmr vs filmåret 2008! | Flmr - en sorts filmblogg

  4. Pingback: FILMÅRET 2008

  5. Sofia says:

    Klart spretigaste året hittills… Jag blev inte alls fångad av Gomorra även om det förstås var bra gjort att öht få till en film från en faktabok. Ska bli lite spännande, står i begrepp att se om RR så det återstår att se om jag gjort ett misstag där med att inte ha med den. Intressant att vi tycker nästan helt tvärtom där — jag föredrar oftast ”the real deal” jämfört med nutida filmer som ska utspela sig på 50-talet. Möjligen beror det på att det börjat komma ganska många sådana nu som ska ”avslöja” den förljugna käckhetskänslan?

    • Jojjenito says:

      Spretigt på vilket sätt menar du? Om du menar på sättet att vi har väldigt olika listor så håller jag med.

      Om 50-talsfilmerna även de går under ytan så gillar jag dem också, som t ex Douglas Sirks filmer (eller är det 60-tal?). Men jag tror att jag just när jag skrev om RR hade sett några 50-talsfilmer som liksom bara var käcka, och var lite kinkig just då.

  6. filmitch says:

    10 + 9 ej sett
    8 är värd ett hedersomnämnande tack vare Eddie ”lock the doors, lock the doors” Marsan.
    7 Nope föredrar remaken framför detta sömnpiller.
    6 ej sett
    5 bubblare
    4 ej sett hört gott om tv-serien
    3 Har du sett regissörens Hassel? Även den lika märklig. Kan förstå att den här fastnar jag har åtminstone inte glömt H:R Landshövding
    2 Check 🙂
    1 Var med ända till sista urvalsomgången.
    Henke får jobba hårt. In Bruges verkar ligga bra till.

    • Jojjenito says:

      8. Haha, Eddie är suverän här.
      7. Ett vackert sömnpiller skulle jag säga. Sov du under poolscenen, eller? 😉
      6. Tror du skulle gilla den!
      4. Aha, det finns en tv-serie också. Visste jag inte.
      3. H:r Landshövding är inte en film man glömmer. Har hört om Hassel-filmen men inte sett den.

  7. Magnus says:

    Jösses, inte ett enda överlapp jämfört med min lista – här har jag mycket kul att se. Tror att jag ska börja med Man on Wire.

  8. Fiffi says:

    Härlig lista, vi har alla valt så många helt olika filmer att mina ögonbryn nu sitter strax under pannluggens hårfäste. Jag tror du är ganska ensam om att tycka att 2008 är ”sådär” som filmår 😉

    H:r Landshövding. Jag undrar vad det är du ser i filmen. Ja, du vet ju att vi tycker otroligt olika här. 😉 Men EN sak som gäckar mig är att du inte sett De Ofrivilliga. Jag är jättespänd på att se hur högt den hade klättrat på din årsbästalista för jag är övertygad om att du hade haft den med om du sett den.

    • Jojjenito says:

      När det gäller 2008 som filmår så hade jag helt enkelt svårare att hitta de där toppfilmerna. När jag listade 2009 års filmer så hade jag bra många fler 4:or och 5:or. Nu fick jag lyfta in starka treor på listan. MEN, jag kan ha en hel del filmer som jag inte sett som jag potentiellt skulle kunna gilla mycket. En av dessa är givetvis De ofrivilliga.

      H:r Landshövding FTW! Eller tredjeplatsen i alla fall.

  9. Pingback: De bästa filmerna 2008 av flera bloggare | Spel och Film

  10. Carl says:

    Festivaltung lista, vilket alltid är rimligt. In Bruges var en direkt favorit för mig också och jag tycker den växer för varje gång man ser den. Sällan har casting varit mer träffsäker än här med Farrell, Gleeson och Fiennes.

    Still Walking bör absolut ses, liksom 2008 års kanske bästa film Dream (Bi-mong).

    • Jojjenito says:

      Japp, det blir ju så. Festivalvisningar brukar lyfta filmer. Fast jag har insett att jag har lite olika bedömningar när jag ska betygsätta en film jämfört med när jag ska göra en lista. När jag betygsätter en enskild film så är det den enskilda visningen jag betygsätter och då gör en festivalhajp att betyget kan bli högre. När jag ska placera en film på en lista så lutar det mer åt en sorts ”objektiv” bedömning.

      In Bruges är en pärla.

      Dream (Bi-mong) såg jag på festivalen men den var ”bara” ok tyckte jag (då).

      • Carl says:

        Det är väl många som tycker att Dream är rätt medioker. För egen del var det första filmen av Kim Ki-duk som jag såg, så jag blev helt bortblåst och filmen står kvar som en favorit även efter att jag har sett hans ”bättre” filmer.

        • Jojjenito says:

          Det där känner jag igen, att den första filmen man ser av en viss regissör (eller genre) förblir favoriten.

          Vilka filmer har jag sett av Kim Ki-duk? Jo, dessa (med betyg):

          Dream 3/5
          Breath 3/5
          The Bow 2/5
          Järntrean 4/5

  11. Henke says:

    Wow, ännu en helt annorlunda lista. vi har två överlapp i alla fall. Och jag ska ge Wendy and Lucy chansen tänkte jag också, Skulle sett den igår men var för trött.

    Jag har endast sett 5 av dina; 1,2,6,7,9. Alla var minst ”helt ok”… 🙂

    Mycket från filmfesten lägger jag också märke till vilket är lite kul. Har varit nyfiken på Gomorra men det har aldrig blivit av. Tror du att din 3:a skulle funka hemmavid, eller är det en typisk festivalfilm (som gör sig bra där men ingen annan stans)?

    • Jojjenito says:

      Två överlapp är fler än noll.

      ”Helt ok”. Yay!

      Det är fyra filmer från festivalen (10, 8, 4 och 1). Alltså filmer som jag såg på festivalen.

      H:r Landshövding såg jag hemma så jag skulle säga att den funkar bra där! 😉

  12. Cecilia says:

    Åh, Man on Wire var bra! Jag har gjort lite dålig research märker jag, hade missat ett par riktigt bra filmer på min lista (även om jag inte är säker på om Man on Wire tagit sig in där). Likaså Frozen River, mycket bra film som jag också tycker slår Winter’s Bone. Noterar att båda filmerna som avhandlar USA:s ”baksida” är regisserade av kvinnor, med kvinnor i huvudrollerna. Vad det nu kan betyda. Men jag vet i alla fall att Debra Granik som regisserade Jennifer Lawrance i Winter’s Bone hade riktigt svårt att få finansiering till sin film och var inne på att det kunde ha att göra med att hon skildrade det smutsiga USA, med en ”osminkad” kvinna i huvudrollen. Och visst sticker Frozen River och Winter’s Bone ut ur mängden av film från USA, absolut.

    Kul 3:a där med H:r Landshövding. Har ej sett men känner på mig att jag skulle gilla den. Verkar så där gråtrist-härlig.

    • Jojjenito says:

      Man on Wire var bra, och det är en film jag minns. Just den där känslan när han är där uppe…

      Har det kommit fler filmer som skildrar den där baksidan nu, undrar jag? Killer Joe, The Paperboy, Mud… Vad har vi mer? Blue Ruin. Ah, nu kom jag att tänka på helt underbara Gummo…

      Tråkigt om det (osminkad kvinna) skulle vara anledningen till att inte få finansiering.

      Vore jättekul om du kollade in H:r Landshövdning. Jag missar inget tillfälle att hajpa den (om inte annat för att reta Fiffi och Filmitch).

  13. Monir says:

    Topp 3 filmer 2008: (1) Departures, (2) Two Lovers och (3) Synecdoche, New York.

    • Jojjenito says:

      Avsked (Departures) har jag hört en del gott om. Kanske blir att se. Two Lovers, aha, det är den av James Gray. Gillade Little Odessa och The Yards.

  14. Påminde mig att jag glömt bort att se H:r Landshövding. Apropå 50-talet så låter det som du bara sett komedier med Doris Day! Robert Aldrich, Phil Karlson, Don Siegel och Anthony Mann är inte precis klämkäcka eller korrekta, för att ta fyra regissörsexempel. Så istället för topp 10 2008 erbjuder jag topp 10 amerikanskt 50-tal. Go nuts!

    99 River Street (Phil Karlson 1953)
    Anatomy of a Murder (Otto Preminger 1959)
    Baby Face Nelson (Don Siegel 1957)
    The Lineup (Don Siegel 1958)
    Mr. Arkadin (Orson Welles 1955)
    Men in War (Anthony Mann 1957)
    The Narrow Margin (Richard Fleischer 1952)
    Sweet Smell of Success (Alexander Mackendrick 1957)
    Tarnished Angels (Douglas Sirk 1957)
    Wrong Man (Alfred Hitchcock 1957)

    • Jojjenito says:

      Om jag lyckas få nån mer att se H:r Landshövdning så är jag nöjd.

      Haha, jag tror jag nog bara har sett en film med Doris Day, Hitchcocks The Man Who Knew Too Much.

      Tack för tipsen! Douglas Sirk har jag sett någa filmer av och de minns jag som riktigt bra. Sen har vi ju noir/noir-liknande filmer också. Sweet Smell of Success har jag sett men det var ett tag sen så minns inte riktigt vad jag tyckte, men klämkäck var den nog inte. Anatomy of a Murder: helt ok.

    • Carl says:

      Jag vet inte om jag skulle sätta Mr. Arkadin på topp 10, men den är en upplevelse. Ett skönt uttryck för Welles stora visioner och större ego.

  15. Några av de där filmerna är svåra att få tag på men vissa finns utgivna både här och där. Fast jag borde nog inte kallat den bara topp 10 (en sån lista hade sett lite annorlunda ut), mer korrekt vore att kalla den ”10 favoriter bland svartvita amerikanska 50-tals filmer som är hårdkokta och/eller ångestfyllda.” Listor blir roligare om de är väldigt specifika.

    • Jojjenito says:

      Det var en väldigt specifik lista, ja. 🙂 Såg nu i en gammal recension av Anatomy of a Murder att jag skrev:

      ”…en sån där mysig och trevlig 50-talsfilm med James Stewart där våldtäkt, mord och alkoholism liksom inte lyckas rubba helyllestämningen.”

  16. Steffo says:

    Wov!
    Spännande lista, om man ser till andra (typ min egen!)
    Inte många överlapp här, men Revolutionary och Bruges hade vi iaf samma öga på….! 🙂
    Jag läser och tar in dina omdömen.
    Intressant!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.