10 i topp: Filmer 1993
15 juni, 2016 19 kommentarer
Jag brukar ha svårt att säga om ett filmår är bra, lagom eller mindre bra. Hur ska man avgöra det? Ibland har jag tre toppar som är absoluta favorifilmer men resten av filmerna är sisådär. Är det ett toppår då? Om jag har tio mycket bra och jämna filmer men som inte är superfavoriter? Är det inte ett toppår då?
Ett problem för mig är även att jag väldigt sällan ser om filmer och då blir det ju svårt att rangordna filmer. Jag får helt gå på vad jag minns att jag tyckte snarare än min nuvarande uppfattning av filmen.
Oh well. 1993 är ett år då jag i alla fall har en stor favorit som jag dessutom sett hyfsat nyligen. Inget slår melankoli. Då kör vi!
11. The Pelican Brief
För att det är en politisk konspirationsthriller som är en äkta filmfilm.
10. Tai Chi Master
För Michelle Yeoh, Jet Li och de fantastiska fajterna och för att den som alla martial arts-filmer från Hongkong alltid ska ha minst en alternativ titel (Twin Warriors eller bara Tai Chi kallas den också).
9. Schindler’s List
För att jag fortfarande minns tyngden i bioupplevelsen när filmen sågs på Spegeln i Uppsala.
8. Groundhog Day
För filmens koncept och för att Bill Murrays rollfigur till slut lär sig och för att den svenska titeln är bättre än originaltiteln.
7. Sonatine
För scenen där regissören och huvudrollsinnehavaren Takeshi Kitano ”spelar” sumobrottning på en sandstrand.
6. Jurassic Park
För att datoranimeringen håller än idag och för Spielbergs känsla för magiska under.
5. The Fugitive
För hoppet vid dammen.
4. Falling Down
För att jag vill ha FRUKOST! och för blandningen av humor, satir och allvar.
3. Trois couleurs: Bleu
För den blå och underbart jobbiga och fria känslan, och musiken.
2. Short Cuts
För att det är en av de bästa hyperlänkfilmerna och att jag älskade många av karaktärerna.
1. The Remains of the Day
För att inget slår detta smärtsamt melankoliska och sorgliga kostymdrama detta år.
Uppdatering: När jag insåg att jag alldeles hade glömt bort Short Cuts så var jag tvungen att uppdatera listan. Short Cuts åker in på andra plats och The Pelican Brief åker ut från listan. Dessutom gick Jurassic Park om Sonatine och Falling Down passerade The Fugitive.
Bubblare? Några filmer som jag bollade med var: Cliffhanger, Manhattan Murder Mystery, In the Line of Fire, Iron Monkey och What’s Eating Gilbert Grape.
Kolla nu in vad de andra filmspanarna har hittat i filmväg från 1993. Inga gissningar den här gången, sorry.
Filmitch
Fripps filmrevyer
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
Rörliga bilder och tryckta ord
Flmr
Absurd Cinema
Spel och Film
Filmedia
Filmfrommen
Om Jojjenito
Jojjenito – om film... 
Pingback: 1993 års tio bästa filmer | Rörliga bilder och tryckta ord
Pingback: Flmr vs Filmåret 1993! | Flmr - the summer edition!
Pingback: Årets bästa filmer 1993 | FILMITCH
Flera helt okända filmer för mig, men några bra överlapp. Bonus för att du hade med Jagad – och Tai Chi Master måste ju ses.
Jag antar att det var Tai Chi Master och Sonatine som var de okända?
Jagad såg jag på bio när det begav sig och den nerviga, desperata känsla som filmen förmedlade minns jag än.
Om du gillar martial arts så är Tai Chi Master ett givet val. Yuen Woo-ping regisserar!
Bra filmår tycker jag. Det är starkare än medel. Min åsikt. Subjektivt.
Fem överlapp! Våra listor känns därmed närbesläktade.
Men du har tre titlar som jag inte sett i The remains of the day, Schindler’s list och Tai Chi master.
Sonatine såg jag på Filmfestivalen 2004 om mina anteckningar stämmer. Festivalen körde någon slags återblick tror jag. Gav filmen (i efterhand) 3/5.
The fugitive var på min lista men den puttades ut av Den blå filmen efter en omtitt av den förra nyligen.
Ja, jag håller det nog rätt högt jag med, när jag väl kom på att Short Cuts gjordes ’93. 😉
The Remains of the Day är en raritet. Jag älskar den. Schindler’s List är väl en sån där film som man ser en gång. Tai Chi Master… ja, där måste man nog vara förtjust i martial arts-film och inte såga en film om den innehåller en del jönserier.
Jag såg också Sonatine på bio, kanske vid samma tillfälle.
Ääääääälskar att du har din etta som etta! S A T A N vilken film-film det är!
Men du….såg jag inte Pelikanfallet på din lista imorse? Eller drömde jag?
Det fanns bara en etta det här året. Det var inget snack.
Jo, Pelikanfallet var min nummer fem men den fick lämna listan när jag insåg att jag hade glömt Short Cuts. Så, nej, du drömde inte. 😉
Tai Chi Master och Sonatine! Respekt! Jag har ett kluvet förhållande till Tai Chi Master. Jag gillar så mycket i filmen, den är verkligen bra. Men som en person som sysslat med Tai Chi i nästan 30 år nu så kan jag säga att det inte är mycket i filmen som jag skulle kunna kalla Tai Chi. Det är lite synd. Kuriosa, kolla det här. Jet Li som tränar med en riktig Tai Chi Master, Sun Tai Chi mästaren Sun Jian Yun, dotter till Sun Lutang som är Sun-stilens grundare: https://www.youtube.com/watch?v=_VPJ-pOSbHA 🙂
Ja, jag förstår att om man har en sån bakgrund så blir det lite fel om filmen inte gör rätt. Lite som när Fiffi klagar på att man valt fel färg på tapeter i filmer. 😉
Vi hakar i varandra fem gånger! Kul!
Och ännu en som gillar Groundhog Day-humorn! Hi5!
The Fugitive! Hoppet vid dammen! (tills man ser den kackiga dockan som virvlar runt i vattenmassorna…hahahaha!!!) 🙂
Fem överlapp, det kan vara rekord för vår del.
Ah, just det, men det fram tills dess är det spänning på hög nivå!
Toppenår och härligt att vi båda faller för Hopkins ”charm”.
Den där blå filmen borde bli dags att se nu under sommaren har boxen ståendes i bokhyllan men å andra sidan var det ett tag sedan jag såg en film av Ragnar Frisk 😉
Hopkins är ruggigt bra i Återstoden av dagen.
Kanske en blåvitröd sommar med andra ord.
Ragnar Frisk? *googlar* Aha, misstänkte att det fanns en koppling till Åsa-Nisse. 😉
Yay, jag prickade in en topp tre. Pelican Brief men inte The Firm? Som en av våra bekanta brukar säga: ”Encroyable!” 🙂
Kan inte påminna mig att jag har sett The Firm eller så var det väääääldigt länge sen.
Eller Incroyable som det stavas. Henke envisas av nån anledning (sen gammalt) att felstava.
Ja, jag stavade ju enbart ordet med ”E” eftersom Henke brukar göra det. Förstås. 🙂
Förstås. 🙂