Terminator Genisys (2015)

Läskigaste ögonblicket i hela filmen

Då har jag sett filmen som hade 2015 års hittills mest utskällda trailer. Alla verkade överens om att detta skulle vara en riktigt skitfilm. En film full med tråkig cgi-action som bara försöker åka nostalgisnålskjuts på en gammal franchise. Dessutom var trailern en spoilerfest av tidigare ej skådat slag.

Apropå spoilers så förekommer nog sådana i resten av texten. Ni är varnade.

Terminator Genisys är en sammansmältning av The Terminator (1984) och Terminator 2: Judgement Day (1991) gjord med vår tids specialeffekter plus några twistar i själva storyn. För mig kan det här liksom aldrig bli nåt mer än ett underhållande tidsfördriv. Det finns inget som hetsar upp mig, och då syftar jag på både positiv och negativ upphetsning.

Det finns en del saker jag uppskattade. Jag hade inte så mycket förhandsinformation om själva handlingen eftersom jag inte läst på eller tittat så noga på den där trailern. När det visade sig att 1984 års Sarah Connor (Emilia Clarke) inte var den som behövde hjälp utan att det i själva verket var Kyle Reese (Jai Courtney, vem?) som var bortkommen och i stort behov av hjälp så tyckte jag det var ganska roligt.

Vad som var mindre roligt var att även skådisen Jai Courtney hade behövt lite hjälp att gjuta nåt sorts liv i sin rollfigur Kyle Reese. Courtney är lika rolig som en lyktstolpe. Totalt utan karisma. Han och Clarke ska ha nån sorts gnabbig relation men den blir mest fånig.

Clarke funkar väl hyfsat som Sarah Connor men jag tycker hon känns alldeles för olik Linda Hamilton från originalet. Vad spelar det för roll frågar ni er? Well, om man nu bygger mycket på att hela tiden referera tillbaka till originalet så känns det konstigt att Clarke är som en helt annan människa. Och då syftar jag inte på att hon är förändrad pga av den annorlunda tidslinjen i Genisys eftersom hon fick besök av en terminator redan när hon var nio år gammal. Nej, hon känns likväl som en annan person. Men skit i det, det var bara en detalj som skavde lite.

Att vi fick se flera versioner av Arnolds terminator (hur många, tre?) kändes kanske som en för mycket. Dessutom dök det upp en ny asiatisk version av ”flytande metall”-T-1000 som försvann omotiverat snabbt. Och så har vi då John Connor (Jason Clarke) själv som förvandlats till en nanoteknologi-Ultron med storhetsvansinne. Njaeee. Det blir lite väl mycket här kan jag tycka. Less is more brukar det heta. Här blev det more is less.

När jag skriver det här har jag precis lyssnat på halva /Filmcasts recension av Terminator Genisys och en sak podpojkarna nämner är att både T5 (och en film som Jurassic World) känns som fan fiction-versioner av populära filmserier. Jag håller med. De tycker även att det inte är riktigt rätt känsla att få av filmer som inte är fan fiction. Jag håller med. T5:s manus känns som att det är skrivet av fans som fått löpa amok och slänga in allt kul de har kunnat hitta på. Det funkar förmodligen alldeles utmärkt som fan fiction men som en ”riktig” film blir det lite för spretigt och bitvis förvirrande.

Med allt ovan sagt så hade jag ändå inte tråkigt under visningen. Inte på något sätt. Men mer än en trea kan det aldrig bli.

Förresten, glömde jag nämna att jag tyckte att det eviga temat om att tekniken tar över världen ändå var ganska bra gjort trots all sin övertydlighet? I filmens version av år 2017 stirrar folk på sina mobiltelefoner precis som man gör i tunnelbanans Taipei eller bussens Borås.

Skynet is Genisys: and it’s going live in 6 days, 6 hours and 6 minutes.

Här hittar ni fler åsikter om Terminator Genisys:

Rörliga bilder och tryckta ord
Fiffis filmtajm
Movies – Noir
Filmparadiset
Filmitch
Den perfekta filmen (Fanny)
Flmr
Fripps filmrevyer