Filmspanarna på Stockholm Filmfestival: Holy Motors

Titel: Holy Motors
Regi: Leos Carax
År: 2012
IMDb
| Filmtipset

Filmspanarna har varit på Stockholm Filmfestival och sett film varav en var Holy Motors.

Obs! Den här icke-recensionen innehåller grova spoilers av handlingen i Holy Motors. Well, ja, i alla fall spoilers av den handling som inte finns. Så egentligen spoilar jag inget. Eller nåt. Och nej, jag har inte glömt göra styckeindelning.

Holy Motors inleds mystiskt och ganska lovande. Jag vet inget om filmen innan jag ser den förutom att jag gillar filmaffischen och att Eva Mendes och Kylie Minogue ska vara med. Den första bild vi får se är oss själva. Det är en bild på en biopublik à la Amélie men utan den helyllemysiga stämningen. Sen stiger en man upp ur sin säng och tittar ut genom sitt fönster på ett nattligt Paris. Han går fram till väggen i rummet, tar på den, drar med händerna över tapeten med vita träd på svart bakgrund. Han hittar ett sorts nyckelhål och det visar sig att ett av hans fingrar nu är av metall, en sorts avlång nyckel. Han stoppar in sin fingernyckel i nyckelhålet och vrider om. Han öppnar dörren i väggen och kliver ut på den övre balkongen i en biosalong. På parkett sitter biopubliken och tittar på nånting (sig själva?). Efter detta visas ett barn som sitter i ett runt fönster samtidigt som vi hör vad jag tolkar som båtljud, såna där fartygstutor som ljuder när ett skepp lägger ut från hamn. Sitter barnet i ett båtfönster, de brukar ju vara runda? Nu får vi se en man, samme man som tidigare men nu klädd i kostym, lämna sitt hem på morgonen. Det är ett lyxigt stort vitt hus med bl a runda fönster. Mannen säger hej till sina barn och kliver in i en gigantisk vit limousine. Mannen frågar hur många möten han har idag. Nio blir svaret från den kvinnliga chauffören. Affärsmöten tänker ni? Nja, inte riktigt. Det visar sig att den bakre delen av limousinen är som en teaterloge med sminkspegel, masker, dräkter och allt du skulle vilja ha som teaterskådespelare. Mannen tar på sig en peruk och klär ut sig till en gammal tiggande kvinna. Han går ut ur limousinen och haltar sig fram på gatan med en krycka och skakar med en kopp i handen för att folk ska skänka en slant. Efter ett tag är mannen tillbaka i sin limousineloge igen. Den här gången är det en svart dräkt med glaskulor som gäller. Han har även fäst glaskulor i ansiktet. Limousinen stannar vid en byggnad, mannen kliver ur och kommer in till vad som verkar vara en studio för motion capture-inspelningar. Han utför akrobatiska martial arts-stunts med svärd och dolkar varefter han tar upp en k-pist ur en låda och kliver upp på ett löparband för att där springa samtidigt som han skjuter. Utmattad faller han sen ihop på golvet men säger att han bara behöver hämta andan. In i studion kommer en välsvarvad kvinna klädd i röd latexdräkt. De två har nån sorts performancesex som samtidigt visas i animerad form på en display och då är mannen en ödleliknande djävulsvarelse. Nu börjar mitt minne svika mig men jag tror att mannen härnäst i sin limousine klär ut sig till en grönklädd vätte med långa bruna naglar och rött långt skägg. Han äter en sushitallrik inne i limousinen också. Sen kliver han ut i sin vättoutfit, öppnar locket till en gatubrunn och klättrar ner. Sedan ser vi ett brunnslock inne på en kyrkogård som börjar röra på sig och flyttas bort och fram kommer vår grönklädde vätte och börjar härja. Han springer omkring och äter upp gravarnas blommor. På gravarna står det ”Besök min hemsida, http://www.randomname.com”. Vättmannen kommer fram till en fotosession där Eva Mendes vackra modell fotas. Fotografen får syn på vättmannen och ber sin assistent att fråga honom om han kan ställa upp på ett foto tillsammans med modellen. Fotografen vill fånga skönheten och odjuret på bild. Vättmannen tackar ja, typ, men först efter att ha bitit fingrarna av assistenten. Den gröne vätten kidnappar sedan Eva Mendes, bär ner henne i Paris kloaker, klär av sig naken, ger henne en stående ovation och strör blommor över sig samtidigt som Eva Mendes sjunger en vaggvisa. Nu börjar mitt minne svika mig (igen) men jag tror det nu möjligen kom ett skönt mellanspel där mannen spelade dragspel i en kyrka med en grupp andra gående dragspelsmusikanter. Efter detta tror jag mannen klär ut sig i en grön träningsoverall, går ner i ett parkeringsgarage, hugger en man i halsen med en kniv, rakar av honom hans hår på huvudet, ansar hans skägg till bara en mustasch, ger honom födelsemärken och sår, klär honom i en grön träningsoverall så att han blir en exakt kopia av sig själv. Den knivdödade mannen är dock inte helt död utan vaknar till och hugger mannen i halsen varefter vi har två kopior liggandes bredvid varandra med samma knivhugg i halsen. Mannen tar sig dock tillbaka till limousinen för att i nästa ögonblick verka må bra igen. På väg till nästa möte (eller så är det som händer nu också det ett ”möte”) ber mannen plötsligt chauffören att stanna. Mannen hoppar ut med bar överkropp och en spindelmannenmask på huvudet, springer över gatan till en uteservering och skjuter en bankman i huvudet. Bankmannen är han själv. Nu börjar det som sagt vara svårt med att avgöra vilken ordning saker och ting skedde i och att överhuvudtaget ha koll på vad som skedde. Mannen byter till en röd liten bil och har nu en brun peruk och ser alldaglig ut. Han stannar utanför ett hus där det pågår en fest. Ut kommer hans dotter som kliver in i bilen. De har ett samtal om hur det var på festen och dottern blir skjutsad hem. Mannen klär nu ut sig i pyjamas och har sminkat sig gammal med vitt hår och rynkigt ansikte. Han går in på vad som verkar vara ett hotell där han blir artigt hälsad på av alla. Han kommer in på sitt rum där det ligger en stor hund på sängen. Han lägger sig i sängen utan att släcka lampan. Plötsligt sitter en kvinna, en sköterska vad det verkar, vid hans säng. Sedan är kvinnan borta men samma kvinna är i ett annat rum och byter om till andra kläder och går in till mannen igen. Mannen är nu kvinnans morbror. De har ett kort samtal om livet innan mannen dör. Några sekunder senare kliver mannen ur sängen, ber om ursäkt och säger att han behöver skynda vidare. Han hinner dock fråga vad kvinnan heter. På väg till nästa möte håller limousinen på att krocka med en annan precis likadan limousine. Det visar sig att kvinnan (Kylie Minogue) i bakdelen av den limousinen är nån som mannen känner mycket väl, men det var 20 år sen de sågs. De två har 30 minuter på sig och bestämmer sig för att spendera dessa tillsammans. De går upp taket av en stor, vacker men nedsliten byggnad. Kvinnan är klädd som flygvärdinna, en flygvärdinna som lever sin sista natt. På väg upp till taket brister Kylie ut i sång, en sentimental sång. Uppe på taket skiljs de åt, mannen skyndar sig ner för att undvika att träffa Kylies partner som snart ska komma. Han gömmer sig bakom en pelare när partnern är på väg upp. Mannen går ut ur byggnaden och ser flygvärdinnan och partnern ligga krossade på trottoaren efter att de har hoppat från taket. Mannen springer skrikandes in i limousinen. Nu klär mannen ut sig till en vardaglig man igen med vanliga kläder och brun peruk. Nu har klockan passerat midnatt. Limousinen stannar vid ett hus i ett bostadsområde med vita likadana hus, inte lika lyxiga som det på morgonen. Mannen får en nyckel och besked om att han har en fru och en dotter eller möjligen två döttrar. Nästa morgon kommer han bli upphämtad igen vid samma tid som vanligt. Han låser upp dörren till huset och kliver in och ropar ”det är jag, jag är hemma!”. Genom ett fönstret ser vi hur hans fru, som är en schimpans, möter honom. De går upp en trappa upp och vi ser genom fönstret när mannen och två schimpanser (frun och dottern) tittar ut genom fönstret. Nu får vi slutligen följa limousinen och den nu ensamma chauffören på väg till ett stort parkeringsgarage med namnet Holy Motors skrivet i grön neonskrift på utsidan. Chauffören parkerar sin limousine, tar på sig en ansiktsmask i grön plast, ringer någon och säger att hon kommer hem. Hon går ut ur garaget som släcks ner. Nu börjar limousinerna prata med varandra. De blinkar med sina röda baklyktor och pratar om att de inte tror att de längre har nån roll i dagens samhälle. Ingen vill ha längre ha riktiga fysiska saker man kan ta på. Sedan blir duken svart och eftertexterna börjar. Inklippt då och då under filmen och eftertexterna ser man nakna män från gamla stumfilmer.


eller uttryckt i siffror 1+/5

Om visningen: Vid insläppet på Zita är det trångt eftersom folk från den förra visningen ska ut där vi ska in. Och så ligger baren Babs mitt i allt och klagar på att det är för mycket folk i foajen. ”Nu måste flytta på er så våra gäster kommer fram!” skriker en kvinna ur personalen. Varför inte utnyttja läget istället och samarbeta med biografen. I salongen är det Varmt, det är svettigt. En snubbe i salongen sitter och skrattar när ingen annan skrattar, ett forcerat sånt där ”oj, vad smart jag är som förstår att det här är roligt”-skratt. Gahargh. Vill strypa snubben.

****

Nu tycker jag du ska kolla vad de andra Filmspanarna tycker om Holy Motors: Fiffi, Henke, Sofia, Jessica och Har du inte sett den?.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

18 Responses to Filmspanarna på Stockholm Filmfestival: Holy Motors

  1. Pingback: The most obscure movie of 2012 « The Velvet Café

  2. Pingback: Holy Motors (2012) « Rörliga bilder och tryckta ord

  3. Fiffi says:

    Hahaha! Så bra som du minns handlingen så borde betyget varit högre 😉

    • Jojjenito says:

      Haha, ja, det kan man tycka. Jag kände direkt efter filmen att jag ville få ner på pränt vad som egentligen hände, trots att jag alltså inte gillade filmen när jag såg den. Det var en speciell film, men jag bedömer min upplevelse av filmen när jag såg den och då blev det en etta. Det var som en fransk Lynch, en äcklig Lynch med helt fel känsla.

  4. Pingback: Holy Motors « Har du inte sett den?

  5. Jessica says:

    Jag är sjukt imponerad av dina ihågkomster! Älskar också hur du i Marquez anda har avstått från styckeindelning. Mycket rättvisande.

    Om jag av någon anledning skulle få för mig att se om det här men inte vill offra pengar på biljetten behöver jag bara läsa om den här texten!

    • Jojjenito says:

      Åh, jämförd med Márquez, jo jag tackar jag. Hade ingen aning om att det var ett av hans kännetecken. 😉 Det kändes som rätt sätt att skriva om filmen. Ett långt flöde som bara flödar på. Det var så jag upplevde filmen.

  6. Sofia says:

    Haha, guldstjärna för tappert försök att spoila en o-spoilbar film. För mig gav vätten (bra ord, önskar att jag också hade kommit på det!) och dragspelen ett ytterligare halvt betyg.

    • Jojjenito says:

      Vätten var en favorit precis som dragspelen. Men när jag såg filmen så hatade jag den. Ordet vätten snodde jag egentligen från dig då du sa nåt om green goblin efter visningen och jag har alltid översatt goblin till vätte (inte felaktigt vätt (utan e) som jag skrev först, har ändrat nu).

  7. Hahaha, skönt att filmen var så dålig och obegriplig som den verkade vara. Läste kanske en tredjedel av din text innan det fick räcka. Det beskrev hur jobbig filmen skulle vara i mina ögon.

    Däremot blir jag svettig bara jag hör om upplevelsen på Zita. Har försökt undvika den, men en film måste jag tyvärr se där. Ser nu inte fram emot det. En liten fråga förresten – hur stor är Zita 1 i jämförelse med Sture 1? Inte varit på Zita på många många år…

    • Jojjenito says:

      Bra att du inte orkade läsa mer än en tredjedel. Det var liksom meningen att det skulle likna hur det var att se filmen. Flummigt, konstigt och jobbigt. Fast du brukar ju inte vilja läsa nånting alls om du inte sett filmen i fråga? Fast det kanske mest gäller filmer som du själv är sugen på att se.

      Måste ändå säga att du bör se Holy Motors. Det är en fascinerande film som ger en massa intryck och den snurrar runt i hjärnan. Nu betygsätter jag själva filmupplevelsen just när jag såg den och då blir det inte mer än en etta. Om jag ska betygsätta filmen så skulle det nog bli ett högre betyg. Likaså om jag ser om filmen tror jag.

      • Det stämmer att jag inte brukar gilla att läsa om filmer jag inte sett. Men om jag tror/vet att jag inte ska se den så blir det enklare 🙂

        Som du säger verkar det ändå vara en film värd att se. Av det jag läst på olika håll så kommer jag inte gilla den, men man vet aldrig.

        Antar att jag helt enkelt får ta reda på hur det ligger till med grytan Zita 1 när jag ska gå på film där under festivalen. Ajaj, känns inte särskilt lockande…

        • Jojjenito says:

          Oj, just det, glömde svara på frågan om Zita vs Sture. Zita 1 är nog hälften så stor jämfört med Sture 1 och ingen speciellt mysig salong. Sen är det väldigt trångt just vid insläppet, vilket iofs gör att det är svårare att trängas. 😉

          • Ok, tack för svaret! Varit på Zita 1 för många år sen, så hade glömt att den var så liten. Men då vet jag. Värre är det dock att både du och Henke säger att det var oerhört varmt där. Var det bara det på en av visningarna eller…?

            • Jojjenito says:

              Nja, jag tror nog att det här gången mest hade att göra med att det var en visning med väldigt mycket folk överallt. Det var smockat.

  8. Wow, vilken vägg av text. Jag läste nog också bara en tredjedel hehe.
    Verkligen märkligt att skrika på potentiella gäster. Trodde nästan hon skojade.

  9. Pingback: HOLY MOTORS

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.