#SFF16: Your Name (2016)

your-namesff_logoYour Name är som en blandning av The Lake House (en övernaturlig snyftrulle med Keanu Reeves och Sandra Bullock), Donnie Darko, Freaky Friday, andra anime-filmer som t ex The Girl Who Leapt Through Time och som om inte det vore nog så bjuds vi även på lite musikal (typ). Ja, det är verkligen en film som har det mesta.

Huvudpersoner i filmen är Mitsuha, en ung tjej som bor i en liten by på landet, och Taki, bor och pluggar i Tokyo. Mitsuha och hennes kompisar trivs inte så vidare värst med livet ute på landet. Det finns ju inget att göra! Det finns inte ens ett kafé. Alltid detta problem som ungdomar har: det finns inget att göra!

Taki i Tokyo, ja, han trivs väl ok med livet sitt. Efter plugget jobbar han som servitör på en restaurang där även Miki jobbar. Taki är inte lite förtjust i den något äldre Miki men han verkar inte ha nån framgång med sina framstötar.

Jag vet inte om jag vill skriva så mycket mer om handlingen i detalj förutom att Takis och Mitsuhas liv knyts samman på ett övernaturligt sätt. Nu nämnde jag ju några andra filmer tidigare för att beskriva Your Name och känner man till dessa så kanske jag redan sagt för mycket. För som vanligt, i alla fall för mig, så är det den bästa känslan att gå in i en film helt blank.

Jag gillade Your Name. Länge är den uppe och nosar på en fyra i betyg. Jag satt mest och njöt. Filmen är väldigt vacker, bitvis nästan för vacker med sina himlar med moln och solnedgångar och vyer med pittoreska byar fint belägna vid en sjö.

Som så ofta när jag kollar på anime så är det små detaljer jag uppskattar mest, vardagliga små detaljer. Här handlar det om gammalt japanskt konsthantverk i form av vävning eller hur vattendroppar träffar röda löv under ett höstregn.

Handlingen var för mig bitvis helt oförutsägbar. Till stora delar är det en komedi, en sorts förväxlingskomedi kan man säga. Framförallt inledningsvis är de komiska inslagen dominerande.

Mitt i allt fick vi även sånger instoppade i form av en sorts musikvideor. Egentligen handlar det väl om det i film så vanligt förekommande montaget som ackompanjeras av nån känd låt. Fast här kändes det mer som regelrätta musikvideor och dessa musikaliska inslag förekom alltså inte bara en gång.

Efter hand blir filmen mer dramatisk och mer mystisk. Vad är det som händer och varför är de båda huvudpersonernas liv sammanlänkade?

Slutord: vacker, mystisk, rolig, dramatisk och kanske lite för snygg och aningen för lång.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tomsep

Om visningen: Kaos på Skandia. När brorsan och jag anländer (för sent, efter jakt på kaffefix) står folk ute på Drottninggatan i två långa ringlande led. Dörrparet i mitten var stängt men efter att man börjat släppa in så öppnades även dessa dörrar. Då var frågan: skulle man gå förbi kön genom att gå in genom dessa dörrar? Well, det var inte jag som började är mitt försvar. Sue me and see you in court.😉

Insläppet funkade ganska smidigt trots allt. Vi fick platser ganska snabbt och dessutom på de upphöjda raderna. Jag kände mig avslappnad trots att det tog ett tag innan filmen drog igång. Att få in de allra sista tog tid. Volontären som presenterade filmen var oerhört exalterad och körde (givetvis vid det här laget) en stand-up-rutin. Lite udda var att han dessutom genomförde en marknadsundersökning medelst handuppräckning. Frågorna var: Hur många har festivalkort? och För hur många är det här den första filmen man ser på festivalen? Kul tyckte jag och resten av publiken verkade vara med på noterna. Jag tyckte han var rolig. Han gjorde så gott han kunde och försökte få tiden att gå samtidigt som han var så glad och exalterad. Min bror tyckte han bara var jobbig, vilket även andra som var på visningen verkar ha tyckt. Och jag som normalt brukar vara den gnälliga!

Slutligen konstaterar jag att det var många japaner på visningen, precis som det brukar vara på festivalen (dvs filmer från Spanien lockar spanjorer, filmer från Iran lockar iranier osv).

 

Några bilder (och en gif) från filmen.

your-name-1

your-name-2

your-name

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

6 Responses to #SFF16: Your Name (2016)

  1. Movies - Noir skriver:

    Haha, skön avslutande gif där😉 En rolig återkommande grej i filmen.

    Vi verkar ha varit på samma visning, eller? Såg dig inte och satt på de upphöjda raderna. Men du kanske inte var på den första visningen av filmen? ”Stand-up komikern” körde nämligen samma sak på min visning (fast det gjorde han även innan I, Daniel Blake som var filmen efter). Var din visning efter I, Daniel Blake? Då körde han samma rutin innan tre visningar på raken😉

    Min text om filmen (och visningen).

    • Jojjenito skriver:

      Jo, vi var på samma visning, den första vid 15.30. Jag såg inte dig heller. Lätt att missa varandra när det är så packat med folk.

      Efter att ha läst din text fick jag förklaringen till varför stand-up-komikern efter att filmen var slut ställde sig framme vid scenen och vinkade fram folk. Jag förstod inte vad han höll på med då, men han skulle alltså scanna biljetter för de som skulle se nästa film. Aha.

  2. Carl skriver:

    En anledning att vissa kan ha stört sig på pausunderhållningen är nog att anledningen till att det tog sådan tid att släppa in alla var sedvanligt snäv schemaläggning så de inte påbörjade insläppet förrän tio minuter innan filmen skulle börja. Ett fullsatt Skandia tar ju lite längre än så att fylla, så det var försening per design. Att bemöta det med en pajas istället för ursäktande blir lite fel när man har begränsat med tid att hinna till nästa film.

    • Jojjenito skriver:

      Ja, du har förstås rätt. Själv var jag dock avslappnad och njöt i princip bara av situationen eftersom vår nästa film inte började förrän 19.🙂

      Nu tyckte jag ändå ”pajasen” skötte sig så gott han kunde och det var (troligen) inte han som hade ansvarat för schemaläggningen. Men visst, han hade väl kunnat få ur sig en ursäkt istället för att sätta sig själv i fokus genom sin stand-up-rutin.

      • Movies - Noir skriver:

        Kan ju tillägga att han alltså körde samma grej på nästa film (I, Daniel Blake) som jag satt kvar och kollade på. Publiken på den var inte lika glada kan säga (läs mer i min om visningen-text). Mycket riktigt borde han ha informerat publiken om varför han stod där uppe och att filmen var försenad. Det var inte förrän folk började ropa saker som ”Dra igång den jävla filmen” som han förklarade att han var tvungen att få klartecken, haha.

        Nåja, min nästa film skulle börja 21:30 så jag hade inte heller bråttom och visste ju vad han höll på med. Håller med dig, han gjorde så gott han kunde och det blev lite underhållande – för oss som inte behövde stressa vill säga.

        • Jojjenito skriver:

          Det var precis samma för mig innan Your Name. Jag visste vad som hände och att det tog tid att få in folk i salongen och jag förstod vad han höll på med så det störde inte mig. Om man däremot inte förstår vad som händer och dessutom är stressad för att man ska till en visning direkt efter…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: