Midnight Special (2016)

Midnight SpecialIbland händer det att jag ser en film som jag inser inte är perfekt men ändå så älskar jag den. En film som har ett manus som kanske inte är klockrent. En film där det känns som att delar av handlingen saknas. En film som kanske inte går ihop logiskt i mitt huvud. Men ändå så älskar jag alltså filmen.

Nu har jag sett en sån här film igen. Den heter Midnight Special, är regisserad av Jeff Nichols (Take Shelter och Mud bl a), och den kom givetvis aldrig upp på bio i Sverige.

Två män är på flykt. De befinner sig på ett motell. Med sig har de en liten pojke som sitter under ett lakan och läser serier i ljuset från en ficklampa. Pojken har ett par blå simglasögon på sig. Motellrummets fönster är täckta med wellpapp för att hålla solen borta. En tv står på i bakgrunden och vi hör i en nyhetssändning att en pojke rövats bort från sina föräldrar.

Nyhetssändningen ses även av tre medlemmar av en religiös sekt kallad The Ranch. Sektledaren beordrar sina medhjälpare att hitta pojken för att föra honom tillbaka till sekten. De har fyra dagar på sig.

Vad är det som händer? Vem är pojken? Varför har han simglasögon på sig? Varför hade man mörklagt rummet? Varför är sekten så intresserade av pojken? Vad händer om fyra dagar?

Oj, oj, inledningen av filmen är blytung. Jag sitter omedelbart på helspänd, på kanten av tv-soffan. Musiken mullrar från högtalarna. Fasiken vad bra det här är. Jag är totalt inne i filmen direkt.

Michael Shannon, Joel Edgerton, Sam Shepard och Kirsten Dunst är några av skådisarna. Samtliga är mycket bra. Så fort jag ser Dunst och speciellt mot slutet kan jag inte låta bli att tänka på Melancholia.

Det är mystiskt och spännande. Handlingen förs framåt utan nån påklistrad exposition. Det är nästan så jag hade velat ha fler förklarande scener, åtminstone gäller det den där sekten som jag ville veta mer om. Men ändå älskar jag hur saker och ting kommer fram på ett naturligt sätt. Exempelvis upptäckte jag efter ett tag att alla kvinnor i sekten hade exakt samma frisyr. Det görs ingen grej av det utan tittaren får upptäcka det själv.

Jag tänker inte skriva så mycket mer om vad som händer och mina tolkningar om vad allt går ut på. Se filmen själv och upplev den med egna ögon!

Men, ja, en sak jag vill nämna är att jag mot slutet av filmen blev väldigt berörd. Jag fick faktiskt lite samma känsla som i Room (även om Room är snäppet starkare) och även lite Melancholia-vibbar (kanske främst pga Dunst). Midnight Special handlar om en familj som försöker komma samman men som av olika anledningar dras isär. Det är ett rörande ämne helt enkelt. Och så är det iscensatt i form av en intensiv sf-thriller. Briljant. Man skulle kunna beskriva den som en blandning av Stephen Kings Firestarter kryddat med Starman, E.T.Blue Ruin och så lite Tomorrowland.

Midnight Special är inte en film utan brister men stämningen, miljöerna, musiken, fotot och filmfilm-känslan gör att jag ändå faller pladask. Det här är precis min typ av film.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tombetyg_tomsep

 

1

2

3

4

5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

13 Responses to Midnight Special (2016)

  1. filmitch says:

    Jodå denna ligger på listan. Jag gillade Take shelter men har inte sett Mud….än.

  2. Steffo says:

    Gött! Hi5!!! 🙂

  3. Sofia says:

    Ugh, nu känner jag nästan att jag måste vänta med Midnight Special… Gillade ju Mud så mycket och med alla positiva omdömen börjar den kännas orimligt hajpad. Inte kan den nå upp till det. Eller?

    • Jojjenito says:

      Nej, det kan den givetvis inte. Du menar att du behöver vänta så att hajpen lägger sig lite? Ja, förståeligt. 🙂

      Jag själv tycker ju den var bättre än Mud men det beror kanske på sf-inslaget. Det gav en extra dimension för mig.

      Jag tror inte du kommer att gilla den lika mycket som Mud. Midnight Special känns mer spretig och i mångt och mycket är det egentligen en mindre kompetent film. Men jag älskar den. 😉

      Och så är det väl värt att tillägga att filmen inte odelat hyllas. Ganska många tyckare tycker att den inte är så bra som exempelvis jag gör.

  4. Tyckte om denna mer än väl, men behöver smälta den lite mer innan jag vet hur bra jag egentligen tycker om den. Framför allt genom att se om den. 🙂

    Den har precis som du säger en oerhört starkt skriven uppbyggnad, men upplösningen är delen jag behöver smälta mer. Den sjunker in i en avdomnande drömfas som är stämningsmässigt intressant, men jag lämnas lite i sticket.

    Älskar Take Shelter för övrigt. En av mina absoluta favoriter senaste åren.

    • Jojjenito says:

      Upplösningen i Midnight Special är förmodligen inte klockren men jag var såld vid det laget så jag svalde det hela. Men visst, vad hände egentligen?

      Take Shelter är mycket trevlig, även om jag inte helt och hållet fick ihop slutet där.

  5. Henke says:

    Sådärja. Nu har jag också sett den. Äntligen.

    Jag gillade filmen men den nådde inte upp till mina förväntningar. Men med det sagt gillade jag mycket av det du lyfter som bäst med filmen. Tänk vilken mix av genrer Nichols har fått in i denna film på ett helt organiskt och naturligt sätt: Sci-fi, American independent, familjedrama, thriller.

    Jag hade också gärna sett mer om sekten och dess äckliga ledare som var gift med alla kvinnorna. Damn, som vanligt alltså, alla sekter drivs av en sexgalning verkar det som. Men om vi fått se mer om dem hade inte då filmen fått en helt annan ton? Det hade blivit en annan film och du hade antagligen listat andra filmer som påminner om denna. Jag tror inte filmen vunnit på det, även om jag alltså som sagt var sugen på att se mer. En komplex önskan och anti-önskan i ett.

    Du nämner inte ens Adam Driver i texten, va? För att du inte gillade honom i filmen eller annat skäl? Bara glömde kanske?

    http://fripp21.blogspot.se/2017/02/midnight-special-2016.html

    • Jojjenito says:

      Sådärja!

      En önskan att få se mer av nånting i en film kan man ju tolka som nåt positivt. Det finns ett sug, en lust att få uppleva mer. Det är lite samma som när man blir besviken på att en film tar slut och bara vill se mer.

      Nej, han nämns inte, nej. Men han sitter i bilen till vänster i den näst sista bilden. 😉

      Jag minns inte riktigt men det var inte så att jag inte gillade honom. Många ”inte” blev det där…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: