Interstellar (2014)

Under slutskedet av den pågående filmfestivalen så kommer då till slut en liten text om Interstellar. Eller kanske inte så mycket om just Interstellar, förutom litet på slutet.😉 Där, i slutet alltså, förekommer det även en del spoilers till Interstellar.

För några dagar sedan lyssnade jag på ett avsnitt av podden The /Filmcast. En av värdarna, Jeff Cannata, dömde ut hela konceptet med trailers. Han ansåg att det var djävulens påfund och att det i princip var ett heltidsjobb att hålla sig borta från trailers och klipp från kommande filmer som man är peppad på att se. Människor som skärskådar trailers för att klura ut vad som ska hända i en kommande film ansåg han vara störda (sagt med glimten i ögat förstås). Han brann för historieberättandet. Att berätta en historia på en blankt papper där magi kan uppstå. Den magin uppstår inte om du sett en stor del av filmen i form av en trailer.

Jag håller med Jeff även om han tog det hela litet för långt.

Precis efter att lyssnat på avsnittet såg jag en tweet från Jessica på The Velvet Café där hon (nästan) slog fast att hon inte skulle läsa några recensioner av Interstellar eftersom nitpickers då skulle ta bort glädjen från filmen för henne.

Här håller jag faktiskt inte med – och anledningen till det hänger litet samman med det mothugg som Jeff fick av sina podkompisar David och Devindra när det gällde hans trailerhat. Även David är en sådan person som håller sig borta från trailers och annan information om filmer som han ser fram emot. Däremot så hade han insett att det finns (många) personer som älskar att analysera trailers in i minsta detalj utan att det på något sätt tar bort glädjen från deras upplevelse när filmen väl ses. Fast jag tror nog ändå att litet av filmupplevelsen går förlorad. Samtidigt jag förstår att det är en avvägning. Glädjen som det ger att detaljstudera en trailer, att ta del av information under tiden fram till premiären, att spekulera hit och dit, kan väga upp det negativa med att inte se filmen med ett helt blankt sinne. Märk väl: inte för mig, men för andra.

Själv har jag insett att det här med att nitpicka en film sönder och samman däremot faktiskt kan vara något riktigt roligt trots att man gillar filmen som helhet. Det är något jag kan roas av utan att det på något sätt tar bort glädjen från min filmupplevelse. Nitpickeriet är något jag gör med hjärnan medan min filmupplevelse mer handlar om min magkänsla. Därför så stör inte nitpickandet ut min filmupplevelse.

Insterstellar

Så. Nu till Interstellar. Jag hade givetvis hållit mig borta från alla trailers. Däremot hade jag faktiskt sett den första korta teasern. Den såg jag för ett år sen. Teasers tycker jag om. Teasers brukar bestå av ett kort klipp ur filmen eller så kan det vara en liten kortfilm både med klipp från filmen och kanske andra klipp som inte ens är med i filmen. Teasern förmedlar en känsla. En känsla av filmen. Den är inte, som är fallet med trailers, en fem minuter lång minifilm med en mitten, början och ett slut där vi får se stora delar av filmen.

Teasern till Interstellar var helt underbar. Jag kom att tänka på teasern till Man of Steel. Den hade samma storslagna känsla. I fallet Man of Steel så levererade kanske inte själva filmen. Hur som helst så blev jag supertaggad av teasern till Interstellar, och efter att ha sett den så lyckades jag hålla mig borta från (nästan) all information om filmen.

Jag hade alltså höga förväntningar. Jag hoppades på att Interstellar skulle bli 2014 års Gravity-upplevelse. Tyvärr blev det inte riktigt det även om det blev en mycket bra filmupplevelse.

Bra saker:

  • Matthew McConaughey! Förstås.
  • Gråtscenen när Cooper (McConaughey) får se filmerna som skickats efter 23 år på vattenplaneten.
  • Scenen när Cooper åker med bilen på väg till NASA för sitt uppdrag och lämnar sina barn. Det är som att McConaughey här har ett lager med blöt gladpack över ansiktet. Plus att det ser ut som han är blind på ena ögat. Jag kände igen scenen från teasern. Magiskt.
  • Den roterande dockningsscenen efter att Matt Damon sabbat allt. Här fick jag Gravity-vibbar.
  • Vattenplaneten var riktigt snygg och otäck.
  • Musiken! Den påminde mig om Philip Glass musik till Koyaanisqatsi.

Sämre saker:

  • Jag drogs inte in i filmen förrän handlingen hade tagit sig ut i rymden.
  • Det teoretiska pratet blev långdraget och bitvis fånigt.
  • Det blev för storslaget med att man ska rädda jorden och jordens befolkning hela tiden.
  • Det blev ostigt ibland, bl a när en avancerad gravitationsekvation tas emot via morse (som jag för övrigt sysslade med när jag gjorde lumpen… morse alltså).
  • Jag tyckte Michael Caine kändes litet trött.
  • Den där dikten. Hur ofta fick vi höra den? För ofta.

Summa summarum så blir det en stabil fyra till Interstellar.

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tomsep

Mysteriet med den försvunna mobilen – Upplösningen: Efter att ha på något märkligt sätt lyckats bli av med min mobil på Zita i samband med visningen av A Girl at my Door så hoppades jag på att jag nu skulle återfå den. Jag fick på morgonen efter visningen höra att den hade upphittats och fanns att hämta hos Zita. Men när jag skulle hämta den så hittade inte den person som nu satt i kassan min mobil. Han skulle ringa (min jobbmobil) när han hade hittat den.

htcHan ringde aldrig. Det var ju i och för sig ganska väntat. Jag ringde själv till Zita kring lunch nästa dag. En tjej svarade och hon kände inte till någonting alls om någon mobil. Gahaha, vad är det som händer här, tänkte jag. Sen hörde jag hur en annan tjej i bakgrunden lät höra ”jo, jag har hört om den där mobilen”. Den första tjejen lämnade över telefonen till tjejen med the 411. Hon hade hade sett en lapp om min mobil. Hon skulle bara springa iväg och hämta den. Så om jag bara kunde vänta någon minut. Den där minuten kändes väldigt lång men hon kom tillbaka och lät meddela att hon hade mobilen i sin hand.

Jag hade tidigare fått information om att skärmglaset hade gått sönder och mycket riktigt fick jag höra att mobilen var smashad. Nåväl, bara den startar tänkte jag.

Innan visningen av Interstellar gick jag förbi Zita och jag kunde till slut hämta ut min mobil. Glaset var krossat men den startade och den var min! My precious! Ridå.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

14 Responses to Interstellar (2014)

  1. Henke skriver:

    Lysande! Episk revy i all sin glory. Du lyckades nästan skriva hela revyn utan att prata om Interstellar! Skönt att höra att du återfick din ägodel.

    • Jojjenito skriver:

      Jag tror nog din recension var liiiite mer episk.😉 Och så handlade den ju om Interstellar också vilket kan vara bra om man ska recensera Interstellar.😉

  2. Steffo skriver:

    Jag håller faktiskt med dig lite om trailers. Är nog själv nånstans mellan att tycka att de kan vara förstörande i vissa lägen..och ytterst lockande i andra! Jag såg trailern till just Interstellar och det gjorde mig otroligt längtansfull efter att se rullen. Där funkade verkligen trailern på ett bra sätt för mig. Blev lockande och mystiskt inbjudande.

    Synd att inte själva rullen funkade ända in i mål för dig. Min hjärna kan hålla med om vissa av dina cons..men jag lät mitt hjärta bestämma allt!🙂
    Jag kapitulerade helt!

    OCH..skönt att mobilproblemet löstes på ett ändå bra sätt!

    • Jojjenito skriver:

      Menar du att du såg trailern också, inte bara första teasern som kom för ett år sen och som bara var 1:52 min?

      Nu efteråt har jag kollat igenom fullängdstrailrarna och jag är mycket glad att jag inte såg dessa. Teasern däremot var perfekt.

      Så härligt när bara kapitulerar fullständigt inför en film. Som jag gjorde när det gäller Gravity t ex. Här funkade det inte fullt ut. Gravity var så tät och intensiv, bara 90 minuter. Interstellar är liksom en annan typ av film. Egentligen inte sämre eller bättre men den försöker berätta så mycket mer och alla bitar föll inte på plats för mig. Ändå en stabil fyra.

  3. Fiffi skriver:

    Otroligt hjärtskärande gråtscener. Det är dom jag bär med mig starkast från filmen. Det var inte film, det var på riktigt.

    • Jojjenito skriver:

      Var det inte film? Jag tyckte det var film OCH på riktigt. Det var riktig film.😉 Men jag förstår vad du menar.

      Lite lustigt och speciellt att det är dessa gråtscener som etsat sig fast mest i en sån episk film.

  4. Sofia skriver:

    Haha, jag tror att 2014 års SFF kommer att bland volontärerna kommer att gå till historien som ”den där med mobiltelefonen”🙂

    Jag tycker att det blivit roligare och roligare att närma mig en film helt blank, därför har trailers blivit mindre och mindre intressanta. Men jag kan absolut förstå de som ser det hela som en slags skattjakt vilken kröns av själva filmen.

    Vad gäller nitpicking är jag mer på Jessicas sida eftersom jag tenderar att sänka filmer för mig själv om jag kommer på många saker som inte funkade i efterhand. Men det är ju så oemotståndligt svårt att låta bli…

    Jag gillade också vattenplaneten, den var mäktig. Och Anders gjorde mig uppmärksam på den där morsegrejen — ”det räcker ju med att hon blinkar så måste hon börja om”…

    I övrigt återkommer jag på onsdag med mer utförliga argument

    • Jojjenito skriver:

      Som tur var så var det alltså inte SFF-volontärer som till slut tog hand om min mobil utan den ordinarie personalen på Zita. Om volontärerna fått tag i den då hade det nog bara varit att glömma den.😉

      Jag har ju på senare tid blivit mer eller mindre besatt av att inte veta något om filmer som jag är sugen på att se. Blundar eller tittar bort när trailers visas på bio osv.

      Det finns onekligen en charm i nitpicking, det går inte att förneka. Jag minns t ex när vi på Wirströms nitpickade ner Prometheus in i minsta detalj, och då gillade fortfarande filmen i princip lika mycket efteråt.🙂

      Morse… herregud vad smörigt. När det verkligen gäller då är det gammal hederlig amerikansk morse som gäller.😉

  5. Pingback: Interstellar (2014) | Rörliga bilder och tryckta ord

  6. Pingback: Interstellar (2014 USA) | FILMITCH

  7. Voldo skriver:

    Håller med om att McConaughey var bra i huvudrollen. Har funderat på hur han ser på filmens tema och allt det där med tanke på att han verkar vara religiös. Men så har han ju iofs medverkat i Contact i tidigare.

    • Jojjenito skriver:

      Hmm, intressant fråga. Du menar att om man är religiös (kristen) så skulle man kunna ha invändningar mot filmen (Interstellar)?

      • Voldo skriver:

        Ja, ungefär så. Men det gäller väl en väldans många andra filmer också antar jag. Tycker kort sagt det låter knepigt att både tro på Gud och Jesus och samtidigt att allt i Interstellar är möjligt. Men det går väl kanske, i någon form.

        • Jojjenito skriver:

          Ja, jag tror nog det går ganska bra. Om man är troende (och en vettig människa) så tror jag nog att man gillar att fundera på såna här saker och diskutera, precis som alla (vi) andra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: