Noah (2014)

Gubben Noak

Gubben Noak

En av anledningarna till att jag till slut gick och såg Noah på bio stavas Darren Aronofsky. Den mannen har inte gjort en dålig film. Så är det bara och det vet ni. Varför skulle hans nya film vara sämre? Visst, den har en större budget vilket ju kan innebära jobbiga filmbolagsrepresentanter som lägger sig i och försöker göra filmen mer publikvänlig och därmed sämre. Visst, det är en film som bygger på en historia från Bibeln med allt vad det kan innebära i form av moralpredikan eller religiös propaganda.

Men just att det var en story från Bibeln gjorde mig faktiskt mer sugen på att se filmen. Jag har alltid gillat mytiska fantasyberättelser och jag kände att det skulle bli intressant att se vad Aronofsky skulle hitta på här.

Vad har då Aronofsky hittat på? Jo, han har tagit den bibliska berättelsen om Noa och fokuserat på familjedramat. Det känns som han har funderat på hur det faktiskt skulle ha fungerat när Noa beslutade sig för att bygga sin ark. Hur reagerar hans familj, frun (Jennifer Connelly), sönerna Sem, Ham och Jafet samt adoptivdottern Ila (Emma Watson)? Och hur ska Noa hanterar om och när andra människor (förutom den närmsta familjen) vill åka med på arken?

Noah är inte en dålig film men jag skulle nog säga att det är hans svagaste hittills. Hans debut Pi var det dock väldigt länge sen jag såg så den kan jag inte uttala mig om egentligen. Aronofskys approach till filmen ligger i tiden, eller är kanske lite passé till och med. Upplägget påminner om hur Christopher Nolan tog sig an Batman. Det ska kännas realistiskt och rått. Realistiskt undrar ni? Ja, faktiskt. Det förekommer givetvis fantastiska inslag som t ex de fallna änglarna som förvandlats till stora Sagan om ringen-enter fast av sten. Själva syndafloden i sig är väl också lite överdriven.😉 Ändå känns inte historien riktigt som en fantasyberättelse, som t ex en film som Clash of the Titans, även om Noah förstås är fantasy i högsta grad.

Filmens första halva funkar riktigt bra. Noa ser syner om den kommande floden. Arken byggs. Djuren anländer. Noas familj är med på noterna och hjälper till men en del av familjemedlemmarna börjar funderar på vad som händer när de väl är ombord på arken. En krigisk stam ledd av en ättling till Kain anfaller. Sen när väl floden kommer så utspelar sig slutdelen av filmen ombord på arken och filmen blir då lite seg och instängd. Här ville jag ha lite mer majestätisk känsla med en ensam ark på en stor ocean. Men Aronofskys har som sagt fokuserat på familjedramat. Det absoluta slutet lämnar kanske en del att önska, men, återigen, fokus är på relationen mellan Noah och hans fru och barn.

En rolig idé är att den värld som Noa lever i är en postapokalyptisk värld. En mer avancerad värld med gruvdrift, kännedom om hur man framställer metaller osv, har funnit men förgåtts pga människans girighet. Well, det är ju därför som Gud (eller The Creator som han kallas här) vill boota om Jorden.

Slutligen finner jag det märkligt att IMDb listar Noah som ett Action-Adventure-Drama och utelämnar den uppenbara genren Fantasy. Är de rädda att få bokstavstroende kristna på halsen om de hävdar att det som gestaltas i filmen är nån form av hittepå, månntro?

betyg_helbetyg_helbetyg_helbetyg_tombetyg_tom

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

13 Responses to Noah (2014)

  1. Steffo skriver:

    Aha, spännande ord. Och lite utanför de väntade kanske (?).
    Här har vi en film som jag absolut vill kolla in jag också!

    • Jojjenito skriver:

      Hur menar du, ”utanför de väntade”? Att jag inte fick den film jag förväntade mig eller att jag tycker olika jämfört med andra ”tyckare”?

      • Steffo skriver:

        Att du tycker lite olika än de flesta andra. Du beskriver ju ett par rätt intressanta detaljer ovan…grejer som ”den stora massan” (roligt ord det där!) inte direkt brytt sig om…utan mest kategoriserat rullen som en fläskig popcorn-rulle enligt mallen alla konster..

        Recensionen känns ändå som att du tagit dig tid och studerat filmens alla moment.
        Om du förstår vad jag menar…?🙂

        • Jojjenito skriver:

          Aha, intressant. Ja, då förstår jag. Den här gången har jag inte så stor koll på vad andra har tyckt om filmen. Jag vet inte, det känns lite som den kom och försvann den här filmen. Men för mig var den inte en sån där popcornrulle enligt mall 1A. Det är för enkelt att avskriva den som en sån. Däremot kanske Aronofsky har lite problem med att hantera en jättebudget och balansen mellan storfilm och mindre drama. Det funkar inte fullt ut, men jag gillar att han gjort det på sitt sätt ändå.

  2. filmitch skriver:

    Väntar till dvd även om jag gillar Aronofsky. Har inte sett PI än annars håller jag med om att han gjort bra filmer även Black swan som jag omvärderat åt det positiva hållet så här i efterhand.

  3. Sofia skriver:

    Håller med om din sista fundering, det känns sannolikt. Själv tyckte jag dock inte att blandningen mellan fantasy och realism funkade så värst bra, det blev alldeles för många grejor jag hakade upp mig på som jag nog hade haft lättare att acceptera om det varit en mer ”ren” fantasy. Jag hade också önskat att det hade hållits lite mer öppet om Noak ”bara” var knäpp eller om han faktiskt fick meddelanden från Gud.

    • Jojjenito skriver:

      Ja, visst gör den det (min fundering alltså). Nej, jag kan hålla med om att det var nåt med filmen som skavde, och det var kanske just detta med blandningen av (lägerelds)realism och fantasy.

      Att han fick meddelanden av Gud var ju en del av storyn från början så där var det ju svårt att hålla det öppet kan jag tycka. Då får du vända dig till en film som Take Shelter.😉

      • Sofia skriver:

        Ja, men sedan upphör ju synerna (som vi får se iaf). Jag tyckte det började bli lite spännande där på båten när det verkade som om han var på väg att bli hel-wacko.

        • Jojjenito skriver:

          Ja, på båten gick det ju överstyr, när han blev fullkomligt paranoid, det är sant. Men då tyckte jag det mer handlade om att han över/feltolkade infon från The Creator, inte att han inbillat sig allt från första början.

          Ah, hur som helst, det är ju något av en paradox att försöka få till en realistisk ton i en fantasyberättelse.

  4. Pingback: Noah (2014 USA) | FILMITCH

  5. Pingback: Noah (2014) | Rörliga bilder och tryckta ord

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: