Filmspanar-tema: Överdrifter – The Mask

PotatismosÖverdrifter. ÖVERDRIFTER! Oj, nu tog jag kanske i lite men Filmspanartemat den här månaden är nämligen överdrifter. Temat den här gången kom vi fram till på litet annorlunda sätt. De filmspanare som inte är lokaliserade i närheten av Stockholm fick nämligen komma med förslag på teman. Nu skulle de egentligen ha tagit fram ett och endast ett tema men så är det där med att komma överens. Så på den förra träffen i Stockholm hade vi en liten lista på sju åtta förslag och en omröstning fick avgöra.

Vann gjorde alltså Överdrifter, och det var faktiskt även det förslag jag själv röstade. Just då lät det som ett bra tema. När jag väl skulle välja film och inriktning undrade jag lite hur jag hade tänkt. Fast visst hade jag en film i åtanke redan från början… jag skulle se Marco Ferreris Brakfesten (La grande bouffe), en film som jag sett hela eller delar av som liten och blivit fascinerad av. Den handlar om fyra livströtta gubbar som åker till en lyxvilla för att äta ihjäl sig (bokstavligen). Jag började också titta på filmen men fann den trist och lite jobbig med tal på franska och italienska men det var bara textat på engelska när det pratades franska. Hmmm. Jag får lov att erkänna att jag gav upp. Jag bytte film. Det blev istället något lättsammare…

****

The MaskThe Mask (1994)

Jim Carrey kan vara vår tids mest over the top-skådis. Eller? Kanske i konkurrens med en skrikande Al Pacino eller en besk Jack Nicholson. I The Mask spelar Carrey den för snälle bankkontorsråttan Stanley Ipkiss (bara det namnet…). Stanley får inget gjort på tjej- eller jobbfronten. När han ska bjuda en tjej på konsert slutar det att han ger bort sin biljett till tjejens tjejkompis. Men så dyker bombnedslaget Tina upp på kontoret och väljer av nån märklig (nähä!) anledning ut Stanley för att få hjälp. Lite senare träffar Stanley på Tina utanför en nattklubb och blir återigen förnedrad och bortgjord. Något behöver uppenbarligen hända. Och det gör det. Stanley hittar en mask som flyter i vattnet under en bro (en bro där Stanleys bil packat ihop). Något med masken lockar och han tar den med sig hem. När han placerar masken framför ansiktet så förvandlas han till ”alteregosuperhjälten” The Mask, en sorts allsmäktig gestaltning av Stanleys innersta drömmar. När Stanley är The Mask kan han göra vad han vill och med vem han vill.

Som The Mask går han på nattklubben igen där Tina är sångerska. På nattklubben finns också slemmige gangstern Dorian som vill ta över som maffiakung i Edge City. Japp, Edge City så heter stan där det hela utspelar sig. The Mask sätter dock käppar i hjulet för Dorian och en stor belöning utfästs för den som kan fånga den grönansiktade The Mask. Givetvis söker även polisen efter The Mask.

Så. I filmen bjuds vi alltså på överdrifter både i form av Carreys vanliga överspel nrä han är Stanley men också på serietidningsliknande sekvenser när han är The Mask. Inledningsvis har jag riktigt roligt. Jag är en av de som gillar Jim Carrey. Jag gillar även Jack Black. Men jag gillar inte en komiker som Roberto Benigni. Jag tål inte karln. Jag blir trött bara jag ser honom. Så är det väl med den här typen av utstuderade skådisar (eller författare, musiker, konstnärer…). Om man gillar det, så gillar man det. Om inte så hatar man det.

Om det är nåt annat som är överdrivet i filmen så är det… det mesta. Skurkarna är serietidningsaktigt slemmiga, Cameron är en tiopoängare, poliserna är töntiga, musiken är bombastisk. Det kanske inte är så konstigt eftersom, lärde jag mig precis, filmen bygger på en Dark Horse Comics serie The Mask.

Apropå skurkarna. Slemmigare skurkar var det länge sen man såg i alla fall när det gäller frisyrerna. Backslick fast med kall hjässa och så en hästsvans på det eller hockeyfrillornas hockeyfrilla.

Fantasin i filmen är ganska skön och Carrey passar ju som handen i handsken i rollen. Scenerna med The Mask är filmens bästa men samtidigt kanske det kan bli lite för mycket av det goda. När The Mask är på nattklubben gör han ett långt musikalnummer med jobbig swing (åh, jag ogillar verkligen den musikstilen).

Ganska länge ligger filmen på en trea men efterhand tycker jag man kanske får slut på idéer. Det handlar mest om att Stanley ska sätta på sig masken och börja härja. Nu är det faktiskt några andra som testar masken och vi bjuds på ganska skön humor när Stanleys hund förvandlas till den hund han vill vara. Apropå hunden. Det var en väldresserad jycke måste man säga. Det förekommer en hel del scener där han får briljera.

The Mask är en ostig 90-talsrulle och gillar man Carrey är den ett måste.

Betyg halv

Nu vill ni väl kolla in vilka överdrifter de andra filmspanarna har att komma med. Eftersom jag för närvarande är i Alperna och åker skidor så kommer länkarna att dyka upp här lite senare än vanligt. Men ni kan ju alltid hitta alla länkar hos någon av de andra spanarna. Kolla in hos Fiffi t ex.

Uppdatering: Och här kommer alla länkar.🙂

Except Fear
Flmr
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den? (podcast)
Filmparadiset
Rörliga bilder och tryckta ord
Fiffis filmtajm

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

19 Responses to Filmspanar-tema: Överdrifter – The Mask

  1. Pingback: FILMSPANARTEMA: ÖVERDRIFTER

  2. Pingback: Och Herren skall giva dig överflöd… | Rörliga bilder och tryckta ord

  3. Pingback: Filmspanarna: Överdrifter! | Flmr - en sorts filmblogg

  4. Pingback: Överdrift | Har du inte sett den?

  5. Fiffi skriver:

    Haha, The Mask! VM i överspel där men oj vilken underhållande film!😀

    Men du….ge inte upp Brakfesten helt. Den är en fröjd för ögat var gång man känner för att se människor inte bara äta utan även bajsa ihjäl sig.😉

    • Jojjenito skriver:

      Närå, jag har inte gett upp Brakfesten men just då när jag skulle se den så var jag helt enkelt inte på humör, och skulle jag få till en text om så var jag tvungen att byta film.😉 Brakfesten har jag som sagt minnen ifrån att ha sett och vill gärna se what the fuzz var om.

  6. Henke skriver:

    Hehe. Jag har inte sett The Mask och jag är inte speciellt sugen att se den heller. Det är nog en film man skulle sett när den var ny så att den fått ett nostalgiskt skimmer. Man blir oftast besviken när andra filmälskare tipsar om gamla nostalgifilmer… Gäller givetvis inte mina rekommendationer – de är alltid solid!😉

    • Jojjenito skriver:

      Alltså, stora delar var riktigt underhållande men sen är det vissa saker som inte funkar för mig. Ostiga 90-tals-saker typ.😉 Men filmen går att hoppa, helt klart.

  7. Pingback: Filmspanartema – Överdrifter | Filmparadiset

  8. Steffo skriver:

    Ha! ASLÄNGE sedan man såg denna ju!
    Men överdrifter var det gott om vill jag minnas.
    Som vanligt när man hoppar in hos sina bloggkamrater; tipsen samlas på hög…i det här fallet i återtittshögen dårå.🙂

  9. Sofia skriver:

    Et tu, Brakfesten🙂 Den var uppe även på min agenda ett tag. Förstår jag dig rätt i att detta var första gången du såg The Mask? För mig är den en helt underbar nostalgirulle och jag tycker att den är värd minst en trea i betyg. Inte lika hysterisk som Ace Ventura men jämnare. Och förstås en väldigt bra överdriftsrulle. Ah, Jim Carrey, why have you forsaken me…

    • Jojjenito skriver:

      Mja, The Mask har jag nog sett nästan hela nån gång. Jag mindes ganska många scener, men det kändes som jag inte riktigt sett början och slutet.

      Aha, förstår jag dig rätt i att du är ett Jim Carrey-fan, eller möjligtvis f.d. fan?😉

      • Sofia skriver:

        Kommer alltid att vara ett fan av tidiga Jim Carrey — mer ostadigt under de sista åren även om han väl inte riktigt sjunkit till Robin Williams-nivå. Än…

        • Jojjenito skriver:

          Jag kan inte ens påminna mig vad Carrey har gjort de senaste åren? *researchar*…

          I Lemony Snicket var han bra, men det var ju tio år sen. Efter det tror jag faktiskt inte jag har sett en hel film på riktigt riktigt.

          • Sofia skriver:

            Jag har ju inte sett Kick-Ass 2 eller Burt Wonderstone men Yes Man och Fun With Dick and Jane var _inte_ bra. De är liksom bottenskrapet. Lemony Snicket och Eternal Sunshine är däremot top notch. Så som sagt, inte Robin Williams-nivå. Än…

            • Jojjenito skriver:

              Mm, jag har inte heller sett KA2 eller Burt. Kan hända är han bra i dessa. Har hört att han är ok i KA2 även om filmen i sig ska vara sisådär.

            • Henke skriver:

              @Jojje: Jim Carey i KA2? Han är sisådär, filmen som helhet är usel. Sorry, don’t shoot the messenger!

            • Jojjenito skriver:

              Lägger an… Tack för info, Henke. Tyckte inte första KA var nån kalasfilm direkt så jag är inte så rackarns sugen på tvåan, med eller utan Carrey. Men jag gillar Carrey.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: