Don Jon

Don Jon

Like father, like son

Malmö FilmdagarTitel: Don Jon
Regi: Joseph Gordon-Levitt
År: 2013
IMDb
| Filmtipset

För ett tag sen skrev jag om den svenska filmen Hotell och hur den lyckades få till en balans mellan humor och allvar som kändes lite udda men ändå helt rätt. Jag vet inte om det är det som Jospeh Gordon-Levitt, som här regidebuterar, är ute efter men det funkar i alla fall inte lika bra. JoGo själv spelar titelrollen (ja, han heter Jon och kallas Don Jon) som porrberoende New York-killen som gillar ordning i sitt liv. Jon är en städfreak, en träningsfreak, en ”bädda sängen”-freak. Hans liv följer väl invanda mönster. Vi som tittare får ta del av detta liv i sekvenser som upprepas om och om och om igen.

Jon tar bilen till kyrkan, skäller på sina medtrafikanter. Han biktar sig i kyrkan, och får oftast 10 Hail Marys, 10 Our Fathers i hemläxa för att få förlåtelse för sina synder. Efter kyrkobesöket är det söndagsmiddag hemma hos föräldrarna och systern (som aldrig släpper blicken från sin mobil). Förutom det så är träning, krograggning, porrsurfning som gäller… och sen börjar det om igen… ja, fram till att Jon först träffar tiopoängaren Barbara (Scarlett Johansson) och sen medelålders Esther (Julianne Moore).

Hmm, det är en klart intressant film det här. Allt känns överdrivet. Jons familj är en karikatyr eller så har jag aldrig träffat en äkta italiensk New Jersey-familj. Det kanske alltid är det vita linnet och football som gäller vid söndagsmiddagen. Hur som helst, det utstuderat ytliga gör att jag har det ganska roligt i salongen när jag ser filmen men jag har svårt att känna nåt för karaktärerna. Under sista delen av filmen ändrar den karaktär och blir mer allvarlig då Julianne Moores rollfigur träder in i handlingen på allvar. Fast vid det laget kunde jag inte riktigt ta till mig det som filmen plötsligt ville ha sagt.

Både JoGo och ScarJo är perfekta i sina roller. ScarJo är verkligen en ganska obehaglig figur: ”Städa!? Prata inte om det så nån kan höra, det är inte sexigt. Schyyy!”. Julianne Moore har en litet konstig roll när hon dyker upp efter en stund. Jag blir aldrig riktigt klok på henne, och det är inte förrän filmen är slut som jag riktigt förstår att hon faktiskt var med. Det låter konstigt men jag kände hela tiden att hon bara skulle ha en lite biroll som inte skulle betyda så mycket.

3/5

Givetvis är det fler som skriver om Don Jon i dag. En enpoängare eller en tiopoängare, vad blir det? Klicka er vidare och kolla vad de tyckte.

Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Fiffis filmtajm

Har du inte sett den? har som vanligt redan pratat om filmen.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

11 Responses to Don Jon

  1. Pingback: Don Jon (2013) | Rörliga bilder och tryckta ord

  2. Henke skriver:

    All det du skriver är på pricken sant, förutom Scarletts insats, om det är hennes eller regissörens fel vill jag dock låta vara osagt.

    Men för mig gav filmen mindre underhållning under visningen och än mindre värde efteråt så jag gav den en tvåa, och svag sådan.

    • Jojjenito skriver:

      Aha, du gillade inte Scarlett. Jag tyckte hon var perfekt och obehaglig. Undrar om det är det där obehaglilga som gör att du inte gillade henne? Jag var nog aldrig nere och sniffade på en tvåa men jag tror vårt betyygssystem skiljer sig lite. Jag tror jag är lite mer generös med treorna även om jag blivit mer digital på senare tid.

      • Henke skriver:

        Jag fann Scarletts karaktär mer osympatisk än obehaglig, men framför allt dåligt framförd. Så jag hade alltså problem med både karaktären och skådespelarinsatsen. En obehaglig alternativt osympatisk karaktär kan vara rent guld i rätt film och med rätt skådespelare, det är inget problem i sig. Oavsett man eller kvinna.

  3. Sofia skriver:

    Känns som vi är väldigt överens i upplevelsen av Jon — underhållande, helt enkelt. Plus att Scarletts karaktär verkligen var rätt obehaglig.

  4. Fiffi skriver:

    Du skrev att Scarletts roll är ”en liten biroll som inte skulle betyda så mycket”. Var det så? Hade hon inte en stor roll – egentligen? Hon förändrade ju Don Jons liv men samtidigt är hon hela tiden i periferin – ändå. Flummigt det där. Men jag håller med dig.🙂

    • Jojjenito skriver:

      Kul att du håller med mig, för den biroll jag syftar på är Julianne Moores. Och det jag skrev var att jag *kände* att hon hela tiden bara hade en liten biroll, sen om hon i själva verket hade eller inte hade en biroll, det vet jag egentligen inte. Men jag vet att hon i slutändan är den som förändrar Dons liv. Samtidigt är hon som du säger ändå bara med i periferin.

      Så, vem syftade du på Scarlett eller Julianne?😉

      • Fiffi skriver:

        Jag syftade på Scarlett.😉

        • Jojjenito skriver:

          Haha, givetvis.🙂 Man kan skriva ungefär samma sak och det kan gälla för bägge. För mig var det dock Julianne som verkligen förändrade Jons liv. Eller åtminstone var det det som filmen ville säga. Fast Scarlett var väl steg ett så att säga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: