Trouble in Paradise

decadesTrouble in ParadiseTitel: Trouble in Paradise
Regi: Ernst Lubitsch
År: 1932
IMDb
| Filmtipset

Förra fredagen skrev jag om det franska krigsdramat La grande illusion som en del av M-Noirs och Henkes decennieprojekt. Det var en ganska trist, ibland fånig, film som var fylld med symbolik och försökte säga allvarliga saker om relationer mellan olika länder i Europa. Konstrasten mot denna fredags film kunde nog inte vara större. Trouble in Paradise måste ha varit Henkes val, väl?! Jag kommer direkt att tänka på The Thomas Crown Affair, en film som jag vet ligger Henke varmt om hjärtat. I den är det Pierce Brosnan och Rene Russo som heistar sig till varandras hjärtan. I Trouble in Paradise är det 1930-talsstjärnorna Miriam Hopkins (som Lily) och Herbert Marshall (som Gaston) som träffar på varandra i Venedig och upptäcker att de försöker blåsa varandra. De slår sina påsar ihop och riktar in sig på en viss Madame Colet, en rik arvtagerska i Paris.

Haha, det här var helt hysteriskt. Om filmen hade gjorts efter 1 juli 1934 så hade den nog inte varit lika hysterisk eller lika bra. 1 juli 1934 var nämligen det datum då filmstudiorna slutligen bestämde sig för att följa sin egen produktionskod, även kallad Hayskoden, en sorts guidebok med moraliska regler kring vad som fick eller inte fick visas på vita duken. Det är en ganska lång lista som man nu blev tvungen att rätta sig efter. Alternativet var att filmen inte fick gå upp på bio. Men i Trouble in Paradise hade man lösa tyglar, vilket man märker. När Lily får reda på vem Gaston egentligen är så är det pang på rödbetan och hopp upp Gastons knä och börja kyssas som gäller. En märklig scen, måste jag säga. Uppbyggnaden när det gäller deras romans var nästan obefintlig. Men ok, de skojade med varandra en stund när de ficktjuvsnodde olika saker från varandra.

Filmen är en klassisk komedi med dubbelspel, romantik, harmlösa heister, och en hel del charm. Samspelet mellan Hopkins och Marshall är ganska skönt men jag kan nästan tycka att man får för lite av det. När de båda har anlänt till Paris handlar det mesta om hur Gaston ska bearbeta arvtagerskan Colet (som spelas av Kay Francis), få henne att smälta. Tempot i filmen är furiöst och jag har faktiskt svårt att hänga med på vad som händer. Vem är vem och vad betyder det? Och detta trots att jag såg filmen med engelsk text som stöd. Kanske är den för smart för mig, jag vet inte. Nåt som förvirrade mig en aning, eller jag förstod inte riktigt deras funktion i alla fall, var två rollfigurer som jag kallar tonsillmännen. Tonsillmännen bestod av Majoren (det är det enda han kallas) och så Monsieur Filiba. Filiba var med i handlingen i Venedig där han fick besök av en läkare som ville undersöka hans tonsiller. Detta återkommer då och då i handlingen och det är nåt skumt med den där ”läkaren”. Vad ville han egentligen undrar tonsillmännen? Och vad vill tonsillmännen förutom att de är konkurrenter som uppvaktare av Madame Colet?

Det förekommer en del udda, liksom lösryckta scener, som t ex när Madame Colets handväska har försvunnit och belöning har utlysts. Till Colets bostad kommer en mängd personer som säger sig ha hittat väskan. Plötsligt stormar en ung ryss in och börjar gorma på ryska. Jag får känslan av att han vill genomföra en kommunistisk revolution i Paris. Vad detta har med resten av handlingen att göra är oklart. En annan lite udda sak jag noterade var att det plötsligt dök upp en scen med tonsillmännen där man fick gayvibbar, eller åtminstone metrosexvibbar, mellan de båda då de diskuterar smokingmärken. Dessutom pratar Gaston allvar med Madame Colet när det gäller vilken makeup man ska använda plus tipsar en av tonsillmännen om ”speciella” harem i Konstantinopel.

Samtidigt som jag nu skriver min recension så ser jag om delar av filmen och jag måste säga att många scener är väldigt underhållande. Det är nåt speciellt med språket och hurtigheten och det är svårt att värja sig. Men för att få en fyra så måste man vara underhållande precis hela tiden plus ge mig rollfigurer som engagerar mig hela tiden och det får jag inte riktigt här men en stark trea blir det.

Henke brukar börja sina recensioner med ett citat. Jag tar och avslutar med ett den här gången. Det är i början av filmen och Gaston ska bjuda en celebritet i Venedig på middag i syfte att sätta in en stöt på damen i fråga. Gastons instruktioner till sin betjänt lyder:

”It must be the most marvelous supper. We may not eat it, but it must be marvelous.”

3+/5

Kay och Miriam

Härlig marknadsföringsbild på Kay och Miriam

PS. En sak till. Jag misstänker att Madame Colet var en skojare hon med, som gift sig med den rika företagspampen för att kunna ärva efter honom. Hon avslöjar sig bland annat när hon doppar brödet i morgonkaffet när ingen ser.

PPS. En annan liten notering: visst var Herbert Marshall (Gaston) aningen puckelryggig?

PPPS. Ytterligare en detalj som jag noterade var att filmens förtexter faktiskt hade de två kvinnliga huvudrollsinnehavarna först i castinglistan. Herbert Marshall fick nöja sig med tredjeplatsen. Det skulle väl aldrig hända idag?

****

Vad tyckte Henke och Movies-Noir? Var det rena rama paradiset eller var det mest trubbel? Klicka på länkarna så får ni veta!

Fripps filmrevyer
Movies – Noir

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

16 Responses to Trouble in Paradise

  1. Movies - Noir skriver:

    Nej, nej! Det var så klart jag som valde denna film😉 Men vi ville båda se båda filmerna så det var ett gemensamt val.

    Håller med dig i det mesta. Filmen är småtrevlig mest hela tiden, men jag håller med om att den är lite ojämn.

    Fann det också intressant att de båda kvinnorna fick mer uppmärksamhet i förtexterna med tanke på att han hade den största rollen. Sen tyckte jag Kay Francis var klart intressantare än blondinen som försvann från handlingen efter ett tag.

    Och visst var han puckelryggig, eller åtminstone framåtlutad. Svårt att missa😉

    • Jojjenito skriver:

      Haha, ja, alltid har man fel när man gissar.😉 Jo, blonda Miriam försvann ur handlingen ett tag och sen hade hon liksom svårt att komma in igen.

      • Movies - Noir skriver:

        Ja, jag tyckte det var en av filmens missar att låta henne försvinna och inte komma med i leken på allvar igen. Nu funkade det förvisso bra utan henne, men frågan är om det var rätt val. Hade nog kunnat bli roligare/bättre om hon fått större utrymme längre fram.

  2. Henke skriver:

    Bra skrivet Johan! Jag utropade ”Såklart!” när jag såg din kommentar om att Mme Colet också måste varit en skojare! Såklart! Det stämmer ju helt rätt in och det ger flera av scenerna mellan henne och Gaston i slutet av filmen en helt annan tyngd! Såklart! Att jag inte såg det. dessutom är ju VD’n för hennes stora företag också en skojare, så alla är skojare. Nu blir det än mer tydligt att Lubitsch gjort ett kammarspel där skojjare skojar med varandra. Filmen växer.

    Men det verkar som att du missat lite angående Filiba. Det var inte bara att Gaston var den konstige läkaren… Gaston besökte ju Filiba i filmens första scen. Han sa sig vara läkare, men väl inne på Filiba’s hotellrum klubbar ju Gaston ner honom och rånar honom. Scenen efter sopgubben ser man en man ligga på golvet i hotellrummet. Det var Gastons verk. Filiba känner inte igen honom först men senare i filmen kommer han ju på Gaston och det är då Gaston avslöjar sin identitet för Colet. Bättre komma ren än att bli ertappad…

    Håller med om att filmen har en skön stämning och den skulle antagligen växa vid en återtitt, speciellt med din spaning om Colet…

    Till sist, nej detta var Movies-Noir’s val. Jag valde den urtrista La grande illusion. Men kommande två fredagar har vi en vald film till var och då hoppas jag får revansch!

    • Jojjenito skriver:

      Tack!

      Precis. Alla var skojare.🙂

      Jodå, allt du skriver om Filiba (att det var Gaston som var doktorn osv), det förstod jag men skrev inte ut det (kändes lite som spoilers). Mina frågor hade mer att göra med ”tonsillmännens” funktion i filmen. De kändes som märkliga sidokaraktärer.

      Aha, M-Noir är bättre på att välja filmer!😉 Apropå det, ska försöka hinna se ”Nalle Puh” i helgen.

      • Henke skriver:

        Mycket nöje med ”Nalle Puh”!! Hoppas att den faller dig på läppen.

        Spoilers? Oj, men jag tror nog att karenstiden gått ut? Kan jag få amnesti för detta klavertramp?

        • Jojjenito skriver:

          Angående spoilers, se kommentar nedan. Jag hann tyvärr inte se ”Nalle Puh”. Jag ställer in innebandyn på tisdag för att se den. Så hängiven är jag.😉

  3. Henke skriver:

    Blev lite hastigt skrivet och slutet av ovanstående kommentar blev tokig, men du fattar säkert vad jag menade…?

  4. Sofia skriver:

    HAHA, ”tonsillmännen”😀

  5. Movies - Noir skriver:

    Allt detta prat om att karenstiden gått ut och att man ska köra på med spoilers bara för att en film är gammal, det håller jag inte riktigt med om🙂 Vare sig en film är från 2013 eller 1913 så vill man gärna inte veta sånt som förstör upplevelsen eller sånt som är viktigt för handlingen. Nu tycker jag inte det där med doktorn var någon direkt spoiler då man som tittare ändå vet att det är han redan från början (om man inte missar det så klart). Däremot finns det annat, som slutet på filmer, som jag inte tycker man ska avslöja hur gamla de än är. Men det kanske bara är jag.

    • Jojjenito skriver:

      Nä, jag håller med dig, M-Noir, det är inte bara du. Förvånad att Henke tar så lätt på den här saken.😉 Vare sig en film är från 1913 eller 2013 så är det god sed att inte avslöja spoilers, i alla fall inte utan att tydligt varna för det. I det här fallet så var det jag inte villa avslöja att Filiba dök upp i Paris och var nära att avslöja Gaston som en bedragare. Oooops, SPOILERS.😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: