Filmspanar-tema: Specialeffekter – Ray Harryhausen: The 7th Voyage of Sinbad

Ray HarryhausenNär det blev klart att månadens filmspanartema skulle bli specialeffekter visste jag ganska så direkt vad jag skulle fokusera på. Ray Harryhausen är ett namn som dykt upp genom åren och jag har nog sett några av hans filmer. Jag mindes gamla filmer från typ 50- eller 60-talet med coola stop motion-animerade varelser. Jag mindes nån scen där en films hjältar svärdfajtades med en massa skelett. Jag hade också nånstans i bakhuvudet att jag nog inte hade blivit så imponerad av just den filmen. Men det var i alla fall bestämt. Jag skulle fokusera på stop motion-gurun Ray Harryhausen.

Som en del av det här tema har jag spanat in tre av hans mest kända filmer samt kollat på två dokumentärer. En bit in i temat insåg jag att jag hade gapat över lite väl mycket (nähä!). Därför kommer jag dela upp det hela i flera inlägg under de kommande dagarna. Temat avslutas på lördag med recensioner av de två dokumentärerna. Men först ut alltså om filmerna. Om ni tycker jag är hård mot dem, så håll ut. När jag skriver om dokumentärerna och Harryhausens inflytande så är jag snällare, lite i alla fall.

****

CyklopTitel: The 7th Voyage of Sinbad
Regi: Nathan Juran
År: 1958
IMDb
| Filmtipset

Nånstans i den filmen finns en intressant historia. Framförallt är den ganska intressant när man ser den ur vår tids perspektiv. Filmen är ett äventyr från de persiska/arabiska sagorna Tusen och en natt med sjöfararen Sinbad (här spelad av torrbollen Kerwin Mathews) i centrum. Sinbad har seglat långt till ett avlägset land för att medla fred. Nu är han på väg tillbaka till Bagdad och sin kalif, inte bara med ett löfte om fred utan också med sin blivande brud, dottern till kungen i det avlägsna landet, prinsessan Parisa (überkäcka Kathryn Grant). På väg hem seglar de dock vilse och hamnar på den mystiska ön Colossa där de träffar på en skräckinjagande cyklop och den av cyklopen jagade trollkarlen Sokurah (Torin Thatcher) som från den enögdes skattgömma fått med sig en magisk oljelampa.

Sinbad räddar trollkarlen som dock i tumultet tappar sin magiska lampa innehållandes en pojkande som låter den som uttalar de rätta orden få tre (endast tre mind you) önskningar. Väl tillbaka i Bagdad är det upplagt för ett storslaget giftermål mellan prinsessan Parisa och Sinbad men natten innan bröllopet trollar den lömske trollkarlen Sokurah i lönndom så att Parisa krymper och abrakadabra är en tvärhand hög. Sokurah kan dock göra henne stor igen… ja, om han bara kan få tag i äggskal från fågeln Rock, en mytisk tvåhövdad jättefågel som bara finns på ön Colossa (nähä, där lampan finns, vilken slump!). För att undvika krig tvingas kalifen gå med på att ge trollkarlen ett skepp och besättning för att hitta det där äggskalet som behövs för att bota prinsessan. Med på resan följer givetvis både Sinbad och den lilla teskedsgummeprinsessan.

Det första jag tänker på när jag ser filmen är att Allah, Bagdad, kalifer och annat ”farligt” förekommer i filmen utan att det görs nån grej av det. Nu är i och för sig filmen väldigt västvärldifierad, åtminstone känns det så, och det har väl gjorts historier om t ex Aladdin för inte allt för länge sen… men vänta nu, det här skulle väl handla om Ray Harryhausen? Jo, just det. Ja, jo, ja, jo, de stop motion-animerade varelser som vi får se är häftiga, det är det inget snack om, och om jag hade varit tio år gammal när jag såg filmen så hade jag hyllat den. Men nu…

Under förtexterna proklameras det att det vi ska få se är filmat ”In Dynamation – The New Miracle of the Screen”. Ja, det var tydligen ett mirakel, i alla fall om man ska lita på några av de filmskapare som kommer till tals i en av de dokumentärer jag såg. När det gäller Harryhausens arbete så får vi en cool cyklop med hovar till fötter, en ormkvinna, en teskedsprinsessa, en tvåhövdad fågel Rock och en drake som fajtas med cyklopen. Allt coolt och härligt matinémysigt, men tyvärr är filmen i övrigt och dess skådespelare som från en annan värld (50-talet kanske, doh).


eller uttryckt i siffror 2/5

****

Vilka speciella effekter bjuder mina filmspanarkompisar på? Kolla in här:

Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
The Velvet Café
Fiffis filmtajm
Mode + Film
Addepladde
ExceptFear
Filmitch

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

18 Responses to Filmspanar-tema: Specialeffekter – Ray Harryhausen: The 7th Voyage of Sinbad

  1. Pingback: A call for arms to the special effects crew: Stop being so secret! | The Velvet Café

  2. Pingback: The Fog (1980) | Addepladdes filmblogg

  3. Pingback: FILMSPANARTEMA: SPECIALEFFEKTER

  4. Pingback: A wretched hive of scum and villainy… | Rörliga bilder och tryckta ord

  5. Pingback: Tema ”Specialeffekter”: CGI vs The Real Deal | Except Fear

  6. Sofia skriver:

    Roligt att du fokuserar på en sådan nestor och att det blev så matigt! Ser fram emot fortsättningen. Ibland får man väl dock konstatera att Harryhausens effekter var bättre än filmerna de var med i😉

  7. Fiffi skriver:

    Kul infallsvinkel! Harryhausen förtjänar uppmärksamheten, helt klart. Sen tycker jag att du var aaaaningens snål med betyget för även om det ÄR en rätt igenom ganska kekkig film så är den ju ååååå så charmig!😉

  8. Pingback: Hetast 2013: Sci-Fi…? | Flmr

  9. filmitch skriver:

    Kanske inte de bästa filmerna men visst har de en viss charm som jag uppskattar.

  10. Henke skriver:

    Schysste minimarathon på vårt tema. Jag hade på känn att det var något i den stilen när du nämnde att det skulle bli flera inlägg av temat. Gamla fantasy-filmer. Coolt. Hattuhausen. Jag har absolut inte sett filmen du skriver om, men efter din text är det ju nästan att man blir sugen. Vilken actionfylld story!

    • Jojjenito skriver:

      Schysste? Jaha, är det så det stavas? Jag är allvarlig, jag har alltid undrat hur jag ska stava det. Ibland ser jag ”juste”.

      Vad bra att du vet att du vet att du ABSOLUT inte har sett filmen.😉 Men ja, det är mycket action och däremellan en ganska kackig story.

  11. Pingback: Filmspanarna:Jurassic park (1993 USA) | FILMITCH

  12. Pingback: Ray Harryhausen: Jason and the Argonauts | Jojjenito - om film

  13. Väldigt kul tema och Sofia sätter väl huvudet på spiken eller fingret på kistan eller hammaren på tummen eller hur det nu var? Harryhausens effekter är grymma och filmerna i sig är det inte riktigt. När effekterna är så pass bra å är filmerna faktiskt värda att se ändå och om man nu ska synda lite (det har jag – skona mig) så kan man ju endast spela upp highlightsen från Harryhausen!🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: