Attack the Block

Attack the BlockTitel: Attack the Block
Regi: Joe Cornish
År: 2011
IMDb
| Filmtipset

Jag gillar Attack the Block. Det var faktiskt årets överraskning av de filmer jag såg förra året. Varför då frågar ni er? Jo, det var en film jag hade hört ganska mycket om innan såg den och mest handlade det om hyllningar eller åtminstone hejarop. Jag hade också hört att det var en sorts sf/skräck/komedi och det brukar nästan aldrig funka för mig. Antingen är det sf/skräck eller så är det humor. Kombinationer brukar nästan aldrig tilltala mig. Dessutom ser jag nu att regissören Joe Cornish är en debutant, det kan ju aldrig funka.

Handlingen är förlagd till en stadsdel i London där sjuksköterskan Sam (Jodie Whittaker) vandrar hemåt en kväll. Hon blir rånad av några lokala ligister men rånet avbryts när en meteorit (oväntat, nähä?) slår ner. Den där meteoriten kanske inte bara var en meteorit då det plötsligt dyker upp svarthåriga hungriga rymdkakmonster. Sköterskan och de unga ligisterna kommer att få lära sig att respektera varandra och samarbeta för att överleva. Till sin hjälp får de även en haschodlare spelad av Nick Frost och han kund (Luke Treadaway).

Som jag antytt så trodde jag inte det här var min typ av film men det visade sig vara en riktigt trevlig överraskning. Vi får härliga brittiska Londonmiljöer. Fotot är riktigt snyggt och musiken är njutbar den med. Alienmonstrena är riktigt snygga, med helt svart päls och lysande huggtänder. Filmen är rolig precis på rätt sätt, utan att bli töntig. Givetvis är det tokmycket samhällskritik då filmen kommer i lagom tid efter Londonkravallerna.

Det finns en scen som använder samma grepp som i den lysande (ja, i alla fall när jag såg den när den kom) kontorssatiren Office Space, där en bilköande mjukvaruutvecklare rappar med i Scarface’s No Tears. I Attack the Block lyssnas det på Sound of da Police med KRS-One medans det väntas på en hiss. När sen förortsligisterna dyker upp så drar man sig tillbaka: ”Jag tar nästa hiss, det är lugnt”.

Attack the Block är spännande, intensiv, rolig, annorlunda. Det var charmigt att se ligisterna sakta omvändas och börja jobba tillsammans med såna som de ska förakta. Och på samma sätt var det intressant att se de vita medelklasspersonerna inse att ”varför kan vi inte bara komma överens?”. Samtidigt som det är övertydligt är det charmigt och jag gillar Attack the Block.

4-/5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

12 Responses to Attack the Block

  1. Steffo skriver:

    Kan bara instämma!
    Framför alllt snygg visuellt, och var hittas alla dessa unga lovande skådisar!?🙂

  2. Sofia skriver:

    Inte riktigt lika entusiastisk, men helt klart godkänd. Inte minst för att den som du säger känns lite annorlunda.

  3. Movies - Noir skriver:

    Tyckte den var trevlig, speciellt musiken, och gav Attack the Block 3/5. Som jag brukar säga – en film med bra musik kan inte vara helt utan intresse😉

    • Jojjenito skriver:

      Mm, bara bra musik kan räcka långt men jag behöver nog en bra story också, oftast.

      • Movies - Noir skriver:

        Jo, det är klart. Men jag tror du också haft några sådana erfarenheter (Kaspar Hauser-filmen med Vitalic-musiken har jag för mig är ett sånt exempel). Det jag menar är att om det är musik man verkligen gillar så har man åtminstone fått ut något av filmen😉

  4. filmitch skriver:

    Jodå det här var en charmig och annorlunda historia som jag nog kan tänka mig att se om. Spännande och se vad regissören hittar på härnäst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: