Moneyball

Titel: Moneyball
Regi: Bennett Miller
År: 2011
IMDb
| Filmtipset

Jag är ett stort fan av Stephen King och jag läser ”allt” som han ger ut. Jag har t.o.m. för dyra pengar köpt coffee table-boken Nightmares in the Sky som han gjorde tillsammans med fotografen f-stop Fitzgerald. Den boken läste jag och sen jag gick jag runt i Stockholm med nackspärr och letade efter gargoyles. En bok som jag köpt men inte läst är Faithful som är en samling med kåserier om hur Boston Red Sox vann World Series i baseboll. Anledningen är väl att jag inte är speciellt förtjust i baseboll. Eller snarare inte alls förtjust i baseboll. Eller snarare inte insatt i magin som är baseboll. Jag hade hört en del om Moneyball, att det skulle vara en annorlunda baseboll-film. Ja, den var annorlunda. Den var grymt bra.

Brad Pitt spelar Billy Beane, sportchefen för Oakland Athletics, ett halvdant lag som går ganska långt i serien men som aldrig går hela vägen. Så fort en spelare har gjort sig ett namn så blir han såld till en rikare klubb och våra Atleter får börja om. Hur ska man lyckas när man inte har några pengar? Ja, man måste bli smartare och utnyttja de spelare man har på rätt sätt. Billy rekryterar ekonomi- och statistiknörden Peter Brand (Jonah Hill) från Cleveland Indians och de två blir en tajt team som gör baseball till ett teoretiskt spel fast ändå med hjärtat kvar.

Det jag gillar med filmen är att fokus inte alls är det som försiggår på spelplanen. Nej, dramatiken i filmen har mer att göra med det som händer vid förhandlingsbordet. Kan man bli ett framgångsrikt lag genom att satsa på spelare som alla andra tror är föredettingar eller medelmåttor? Kanske är det så att just dessa spelare har vissa egenskaper som är just det som laget behöver. De kommer aldrig bli stjärnor, men de gör det som laget behöver. Det krävs mod eller galenskap av en chef att satsa på dessa spelare.

Sportchefen Beane görs suveränt av Brad Pitt. Vi får veta om Beane att han själv varit spelare i Major League Baseboll, en mycket lovande spelare men som inte kunde hålla nerverna i styr när det verkligen gällde. Frågan är nu om han har det som krävs som ledare?

Jag vet egentligen inte vad det var som gjorde att jag blev så indragen i filmen. Är det kanske att filmen låter sig själv ta den tid den tar? Är det kanske att fokus är på de som är lite vid sidan om? Är det kanske den matiga dialogen? Eller är det så att jag är ett garderobsfan av sportfilmer? Filmen påminner lite i känslan om t ex The Social Network. Det handlar om människor och hur de agerar och inte så mycket om det spektakulära (må det vara curveballs eller javakod). Filmen är spännande hela tiden och det är den utan att den har en enda klassisk sportfilmsscen, ni vet vad jag menar. Istället kan det vara ett telefonsamtal som är det allra viktigaste i filmen. Det förekommer t ex en rolig sekvens där Beane och Brand firar efter att ha vunnit en förhandling per telefon.

Jag rekommenderar filmen till alla som gillar smart dialog à la Aaron Sorkin… och det skrev jag innan jag såg att Mr Sorkin givetvis hade varit med och lagt sin hand på filmens manus.

4+/5

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

8 Responses to Moneyball

  1. Movies - Noir skriver:

    Yes, Moneyball är en riktig vinnare. Utan tvekan en av 2011 års bästa filmer (bara Drive var i samma klass). Riktigt kul att den gick hem hos dig. Den var också lika bra när jag såg om den hemma, vilket jag inte trodde den kunde vara på förhand.

    Brad Pitt har jag aldrig sett bättre och mer naturlig än här. I rätt roller kan han vara hur bra som helst. Jag hoppades ju t.o.m. att han skulle gå och vinna Oscarn, vilket jag aldrig trodde skulle hända med Pitt.

    Sen gillar jag just det filmen går ut på – spelet bakom kulisserna, förhandlingarna och att bygga ett lag. Just att den handlade om det gjorde att den funkade fullt ut. Stark fyra även från min sida.

  2. Jessica skriver:

    Ja, den här tyckte jag väldigt mycket om. Jag var inte superangelägen om att se den eftersom den handlade om just baseball, som ju är totalt obegripligt för en svensk och måttligt intressant för en som aldrig kunde träffa brännbolls-bollen, inte ens med den platta. Men så kom jag i alla fall iväg på den allra sista föreställningen som gavs på bio, och tur var väl det. Roligt, engagerande, gripande, den hade allt det där och inte alls så mycket av amerikanska sportklichéer som man skulle kunna tro.

  3. Henke skriver:

    Håller med Jojje, riktigt bra film och Sorkins manus är strålande. Jag är tämligen övertygad om att den är ännu bättre för dem (oss) som är insatta i baseball som sport. Men just det att icke baseball-fans kan gilla filmen lika mycket visar hur bra filmen är rakt igenom.

    Att förstår hur det som Jonah Hills figur gör fungerar adderade en liten extra krydda tyckte jag i alla fall.

    Brads bästa skådespelarinsats genom karriären? Tror kanske det…

  4. Jojjenito skriver:

    ”Brads bästa skådespelarinsats genom karriären?” Mm, kanske det. Den bästa filmen han varit med i också kanske.

  5. filmitch skriver:

    Gillade också filmen kanske inte riktigt lika mkt men bra är den. Jonah Hills karaktär var den största behållningen.

    • Jojjenito skriver:

      …och Philip Seymour Hoffman den minsta behållningen, eller åtminstone en av bristerna i filmen, att hans karaktärs historia liksom bara rann ut i sanden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: