Invasion of the Body Snatchers (1978)


Titel: Invasion of the Body Snatchers (Världsrymden anfaller)
Regi: Philip Kaufman
År: 1978
IMDb
| Filmtipset

Den här rullen är en ny version av sf-romanen The Body Snatchers av Jack Finney. Den första versionen gjordes 1956 och hade en bra Kevin McCarthy i huvudrollen och min recension av den hittas här. McCarthy dyker roligt nog upp här igen i en liten cameo som en panikgalning som skriker om att ”De kommer, de kommer!”. Well, det visar sig ju att han inte var speciellt galen.

Huvudpersoner är Matthew (Donald Sutherland) och Elizabeth (Brooke Adams) som båda jobbar på San Franciscos Hälsovårdsmyndighet. Och, japp, de får ett allvarlig hälsoproblem på halsen, nåt betydligt värre än råttlort i fonden på en restaurang. Den som först märker att nåt är fel är Elizabeth vars slöfock till man plötsligt ska på ett möte istället för att se på slutspelet i NBA. Japp, nåt är definitivt fel. Elizabeth är inte ensam. Fler och fler påstår att de inte känner sin man eller fru, att det i själva verket inte är samma person.

Bitvis infinner sig en viss b-känsla, främst i vissa av skräckscenerna, men det är en charmig sådan. Den utsatta känslan när man inte vet vem man kan lite på får man till ganska bra. Främst i inledningen har man använt sig av konstnärligt foto och udda musik för att få fram paranoia-känslan. Stadens människor ersätts gradvis av kopior som är känslolösa överlevnadsmaskiner. Det var kul att se Leonard Nemoy som torr psykolog. Och så Jeff Goldblum, ung och väldigt smal, som snackig författare. Jag gillade även Veronica Cartwright som ju även dök upp i Alien året efter. Hon har ett nästan jobbigt sätt att spela rädd och panikslagen. Alien har ju för övrigt samma tema, en utomjordisk varelse utan känslor som helt är inriktad på att överleva.

Man har inte grävt så djupt i det här med hur det är att förlora sina nära och kära men ändå på ett sätt ha dem kvar. Här kan man dra paralleller till Stephen Kings Jurtjyrkogården eller John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda. Filmen är mer en ren skräckthriller. Stämningen påminner även ibland om Soylent Green där det istället för Sutherland var Charlton Heston som sprang omkring och gömde sig och samtidigt upptäckte märkliga fabriker.

3/5

PS. Apropå Veronica Cartwright och det där med att spela rädd på ett jobbigt sätt så finns det en kvinnlig skådis som excellerar i den konsten i en viss film: Shelley Duvall i The Shining. Men kan du lugna ner dig människa, ja jag vet att du har en galen Jack Nicholson efter dig men… snälla. ;)

PPS. Det finns förresten ytterligare två remakes på den här historien: Body Snatchers (1993) och The Invasion (2007). Bli inte förvånad om det dyker upp recensioner av dessa också.

Om Jojjenito
And all that is good is nasty

11 Responses to Invasion of the Body Snatchers (1978)

  1. Plox skriver:

    Har inte sett den här än, men såg om The Invasion för några veckor sedan, och gillade den betydligt mer nu andra gången jag såg den. Mest då den lever på en fungerande grundhistoria. Får ta och kolla upp föregångarna någon gång också.

  2. Sofia skriver:

    Jag drog igenom "serien" i julas och blev glatt överraskad av just den här måste jag säga — riktigt bra var den! Och ja, hatar inte alla Shelley? Det borde vara lag på det…

  3. Jojjenito skriver:

    Plox: Jag kommer nog se The Invasion snart så får vi se hur den står sig. Som du säger, grundhistorien är ju bra.

  4. Jojjenito skriver:

    Sofia: Jag gillade faktiskt originalet lite bättre än '78-versionen (som även den var bra). Såg du även två senaste filmatiseringarna?Haha, ja, det blir ju ingen lag som är svårt att följa, Lex Shelley. Fast ok, hat är ju att ta i. Sjukt irriterande kan vi säga. ;)

  5. filmitch skriver:

    Den här överraskade mig glatt när jag såg den till Fiffis sömntema. Vill minnas att orginalet var bra men att de två uppföljarna var sisådär.Shelley är lite jobbig men hon funkar i Shining ( som är en av mina absoluta favoritfilmer & och den enda av Kubrik som jag tycker är riktigt bra )Läste någonstans att Kubrick hetsade henne under filminspelning så hon mer eller mindre var ett nervak. ja nu kanske orden hets och Kubrik går så väl ihop men jag tror du förstår vad jag menar ;)

  6. Sofia skriver:

    Japp, läste boken och såg alla filmerna. Har legat på texterna kanske lite för länge ;)

  7. Jojjenito skriver:

    filmitch: Kul att du gillade filmen, alltid kul att bli glatt överraskad. Hoppade över och läste hos Fiffi. Hmm, jag kan tycka att effekterna inte riktigt håller idag, fast väldigt charmigt att slippa cgi.Jo, jag har också om att Kubrick var ganska elak mot Shelley Duvall under inspelningen. Ah, antar att Kubricks långa och långsam alster (2001, Barry Lyndon) inte riktigt faller dig på läppen. ;)

  8. Jojjenito skriver:

    Sofia: För att citera dig själv borta hos Fiffi: "…kanske dags att ta itu med den nu?" ;)

  9. filmitch skriver:

    Stämmer bra det. jag tycker hans filmer är aningen överarbetade. För att jämföra med musik säg Bryan Ferry. Allt är bra men så polerat att det blir aningen ointressant. Filmerna har även en tendens att bli ganska känslokalla.

  10. Sofia skriver:

    Eller också sparar jag dem till Halloweenmånaden ;)

  11. Jojjenito skriver:

    filmitch: Du har helt rätt. Kubricks filmer är ofta ganska känslokalla, talar mer till hjärnan än hjärtat. Men jag gillar dem! Så rackarns snygga och (över)arbetade att jag inte kan låta bli.Sofia: Hehe, eller julen eller påsken eller nästa Halloween. Eller nu. ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: